– Jag är från Island och det här är förmodligen en väldigt svensk pjäs, säger Hilmar Jónsson på engelska.
Han förstår svenska och talar det bra, men använder hellre engelskan för att hitta exakta uttryck.
För ett år sedan kom han för första gången till Luleå som regissör för Grandavägen 7 – Luleå Teaterhögskolas slutproduktion. Enligt Hilmar Jónsson, var det den gången en rad tillfälligheter som ledde till att det norrbottniska samtalet på jakt efter en lämplig regissör hittade till just hans mobiltelefon.
– Det var ett snabbt beslut: ”Okej, jag gör det”, berättar Hilmar Jónsson.
Grandavägen 7 bygger på en roman av isländska Vigdís Grímsdottír och produktionen gjordes i samarbete med Norrbottensteatern. Och det var på premiären för Grandavägen 7 som teaterchefen Rolf Degerlund frågade om Hilmar Jónsson var intresserad av att regissera Temperance för Norrbottensteatern.
– Jag föredrar manus framför blommor på premiärkvällen, säger Jónsson.
Bekant med Cerviengfamiljen
Men det är inte första gången han kommer i kontakt med Staffan Göthes Cerviengsaga. I Reykjavík har han tidigare regisserat En uppstoppad hund – den mest spelade av Göthes fem Cerviengpjäser, som hade sin urpremiär på Norrbottensteatern 1986.
Temperance är den sista delen i Göthes fresk över det svenska samhället. Tiden är nu och platsen en liten stad vid Bottniska viken. Handlingen kretsar kring etablissemanget Temperance, där före detta idrottshjälten Björn Cervieng är uppväxt. Lagrarna har vissnat och urklippen med triumfatoriska rubriker är gulnade när han återvänder. En natt ska han stanna – men blir kvar. Något som de flesta karaktärer har gemensamt. Trots att de hela tiden är på väg blir de ändå kvar.
– Själv flyttar jag till Paris vad det lider, säger Margareta Gudmundsson i sin roll som Anna Carin Thorén – Björn Cerviengs syster.
Hilmar Jónsson tycker att Staffan Göthes pjäser påminner om Tjechovs:
– Det är atmosfären i dramerna, människor pratar om sina liv utan att fatta några beslut. Det handlar om ansvaret att uppfylla sina drömmar.
Teaterchef till vardags
Till vardags är Hilmar Jónsson teaterchef på Hafnarfjördurleikhusid – Hafnarfjördurteatern – ett teatersällskap med bas i den mindre staden Hafnarfjördur i utkanten av Reykjavík.
Teatern grundades 1994 av Hilmar Jónsson och en grupp skådespelare. Han är även själv utbildad skådespelare och jobbade under fem år på Islands nationalscen, parallellt med att han började regissera.
1995 satte han upp Himnaríki (Himlariket) på den nya teatern. Pjäsen gästspelade samma år på Riksteaterns Teaterdagar i Hallunda och nu i våras var det dags för ett nytt gästspel från Hafnarfjördurleikhusid: Salka Valka – en pjäs som bygger på den isländske nationalskalden Halldór Laxness roman med samma namn. Den som såg den uppsättningen kan vittna om en visuell teaterupplevelse utöver det vanliga.
Handlingen i Salka Valka är förlagt till en liten isländsk fiskeby. Göthes Temperance utspelar sig i en liten stad vid Bottniska viken – inte uttalat vilken men Göthe lägger ut sina spår. Det exakta geografiska läget är dock inte viktigt, tycker regissören. Han ser Göthes väldigt vanliga karaktärer i en väldigt svensk samtid som mycket universella.
– Det här kunde vara var som helst. Jag vill att publiken ska tänka: ”Jag känner igen de här människorna, jag känner igen de här känslorna.”
Loading ...
