Helge Skoog har rattat monologversionen av Aniara i 30 år. Dessvärre lyckades jag inte en enda gång se den, men utan denna jämförelse tror jag ändå att jag kan säga att den variant Albin Flinkas nu gör, kommer att stå sig. Elegant växlar han mellan rollerna i Harry Martinsons lika vackra som mystiska rymdepos om livet på goldondern Aniara.
Han guidar oss mellan samlingssal, danssalong, planetariedäck och tankens kartotek. Med oss dansar han yurg, demonstrerar kittelsektens förehavanden och kliver in i rollerna som ljuva Libidel och högkomiker Sandon med en tusenhövdad publik.
Jag har alltid varit förtjust i Flinkas och alltid tyckt att han får för små roller i Stadsteaterfabrikens produktioner. Här får han glänsa ensam på den soppteater som han själv numera är konstnärlig ledare för. Hans Aniara.2 är absolut värd ett besök på den lilla trevliga lunchteatern för oss människor i Doris dalar.