Law gör Hamlet från höften

Det är uppenbart att teaterkompaniet Donmar Warehouses Hamletuppsättning roterar kring drömrekryteringen av stjärnskådespelaren Jude Law till huvudrollen. Teaterprogrammets första uppslag utgörs av en parfymannons där han sensuellt kisar mot horisonten och när spelet väl drar igång rör sig de övriga skådespelarna likt skuggor kring hans undersköna gestalt.

Även regissören och det legendariska teaterhusets konstnärliga ledare, den rutinerade Michael Grandage, tycks ha förblindats av världsstjärnan. Här finns nämligen inte mycket till läsning att tala om. Att säga att uppsättningen är traditionell är en underdrift – dödgrävarna bräker glatt på cockney, Yorricks dödsskalle vilar tryggt i Hamlets händer och värjorna klingar dramatiskt i slutscenen.

Scenografi och kostym bjuder inte heller på några överraskningar. Den scen som byggts upp på slottets imponerande borggård är patinerad i sobert svart. Och kostymen likaså. Tillspetsade ljudeffekter där vålnaden ackompanjeras av isande tjut avviker, men känns mer lämpade för spökhuset än detta urdrama.

Skådespeleriet är genomgående av den klassiska brittiska skolan – oklanderligt, men förutsägbart. Enbart Law tillåts sticka ut vad gäller såväl spelstil som kostym, iförd en slinking, långärmad t-shirt med en urringning värdig en Hollywoodbringa.
   Det sexuella genomsyrar även hans spel vars tydliga utgångspunkt är höftpartiet. Det är överlag en mycket fysisk prestation där rollfigurens uppmaning till föreställningens skådespelare om återhållsamhet knappast gäller Law själv. Han sågar ivrigt i luften och gestaltar för glatta livet. Talas det om en apa, så gestaltas den också, hur metaforiskt avsedd den än må vara.

Denna outsinliga energi är dock det som bär föreställningen. Här finns allt det som trots allt gör rollen mer ikonisk än sin skådespelare: humor, förtvivlan, galenskap. Och ett visst mått av självdistans. När Law i ”att vara”-monologen så sjunker ner på marken med korslagda ben i scenens fond blir hans Hamlet också en alldeles ny, en förtvivlans Buddhagestalt omgiven av nattflyn som påminner om blomblad. Därutöver, tystnad.