Ja, så sitter man på nians spårvagn i Göteborg, med ambitionen att ta mig hela vägen till ändhållplatsen, hela vägen till Angereds centrum. Där på Angereds nya teater har det nyligen skett ett chefsbyte. Jag måste erkänna att jag under de senaste åren inte tagit mig till denna Göteborgs invandrartätaste förort för att se teater, helt enkelt för att inget på deras repetoar har lockat mig. Men nu har Lars Arrhed tillträtt som ny chef och jag har blivit inbjuden att se ett genomdrag av ”Comeback”, Arrheds egenhändigt författade och regisserade pjäs.
Arrhed startade 1993 Ensembleteatern i Malmö, där han lyckades få publiken att komma till teatern bland annat genom att systematiskt gå igenom Malmös telefonkatalog och få enskilda personer att känna sig speciellt utvalda till
att se en föreställning. Han startade även ett evenemang som han gav namnet ”Direktsänt”, en såpaföljetong i teaterform där de enskilda avsnitten improviserades fram i stunden med hjälp av publiken.
Jag råkade själv befinna mig i Malmö för ett antal år sedan och bevittnade då ett avsnitt av ”Direksänt”. Det var ett våldsamt tempo och Arrheds intensitet och direkthet som konferencier var imponerande. Jag minns att man fick gratis öl, men att man gärna fick lägga en tjugolapp i en hatt var gång man tog en ny – teatern hade ännu inte fått utskänkningstillstånd.
Ensembleteatern upplöstes när Arrhed fick arbetet som konstnärlig ledare på
Nationalscenen i Bergen 1997. I Norge togs han emot med höga förväntningar, men vistelsen blev kort. Efter tre månader begärde Arrhed avsked då han hamnade i konflikt med teaterns styrelse, hans ideer och strategier ansågs alltför okonventionella.
Nu senast har han varit anställd på Göteborgs Stadsteater, där han bland annat
spelat Hamlet i Jasenko Selimovic uppsättning, regisserat ”Copenhagen” på
studion och lett ”Direktsänt” sent på lördagkvällar.
Som chef på Angereds nya teater vill han locka till sig angeredsborna – som publik men även på och bakom scen och han vill berätta deras egna historier. Han vill uppmuntra angeredsborna att skriva om saker de upplevt, han har kontakt med en kvinnogrupp genom socialbyrån som han samtalar med och i ”Comeback” är sex av nio skådespelare invandrare. De sistnämnda är enligt Arrhed själv inte helt problemfritt eftersom de utländska skådespelarna är vana att bli styrda på ett annat sätt än de som blivit skolade i Sverige. Det beror, tror Arrhed, dels på olika politiska och samhälleliga system, men även på olika teatertraditioner.
Lars Arrhed vill att de skall hitta sin egna drivkraft och disciplin, han vill skapa en kraftfull och professionell teater i Angered.
Själv sitter jag och funderar på spårvagnen hem om mina teaterbesök till Angered kommer att bli mer frekventa i framtiden. Det återstår att se.
Loading ...
