Exil & Sezuan & Cigarrer

Exil & Sezuan & Cigarrer kretsar kring Brechts drama Den goda människan i Sezuan, vars tema kan sägas vara människans utsatthet.
   Boken är uppdelad i tre delar: den första utgörs av Brechts egna anteckningar under exilåren 1933 – 1948, då han flydde undan nazismen samtidigt som han arbetade med att sammanställa dramat Den goda människan i Sezuan. Den andra del består av dramat självt, publicerat i sin helhet. Den avslutande delen utgörs av ett par analytiska essäer, bland annat av Hallberg själv, som försöker urskilja och lyfta fram Brechts utveckling som författare före exilen. hela verket är dessutom generöst illustrerad med fotografier från exilen, hemkomsten och teaterarbetet.

Om pjäsen
I Den goda människan i Sezuan stiger gudarna ned för att se hur de goda människorna klarar sig på jorden. Men de finner bara en människa som kan kallas god – den prostituerade Shen Fe. För att hjälpa henne och som tack för att hon gett dem husrum får hon lite pengar av dem. Äntligen kan Shen Fe lämna sitt gamla yrke. Hon köper en liten tobaksaffär. Men då börjar hennes verkliga elände.
   Den fattiga och godhjärtade Shen Fe försöker tappert driva sin lilla tobakshandel, men blir ständigt lurad och utnyttjad av sin omgivning. Till slut, för att inte gå i konkurs, uppfinner hon en kusin, den stränge och omedgörlige Shui Ta, som snabbt får ordning på affärerna.

Att vara god i en ond värld
Den goda människan i Sezuan är på många sätt ett typiskt Brechtdrama som gestaltar den mänskliga konflikten i att vilja göra gott, men tvingas göra ont för att överleva. I sin strävan att skapa episk teater bröt Brecht med sin tids traditionella syn på teaterupplevelsen. Istället för att publiken skulle känna med och leva sig in i hjältarnas öden, ville han att de skulle se på dramat med kritisk distans. Dessutom skulle skådespelarna påminna publiken om att de demonstrerade, snarare än spelade en roll. Sådana illusionsbrytande ”Verfremdungs-effekter” kunde till exempel skapas genom att skådespelarna vände sig direkt till publiken med en sång eller ett tal.

En korv i ett drivhus
Kanske är det Exil, den första delen av Ulf Peter Hallbergs bok, som gör läsningen av dramat så gripande och intressant. År 1933, när nazisterna tog makten i Tyskland, tvingades Brecht fly från Berlin, där han nyss gjort succé med Tolvskillingsoperan. Exilen ledde honom till Schweiz och Danmark, där han fann en tillfällig fristad. Men snart nådde det tyska riket Skandinavien och vid ockupationen av Danmark tvingades han återigen på flykt. Med skådespelaren Naima Wifstrands hjälp kom han till Sverige där han vistades ett år på Lidingö (det var under det året han skrev Mor Courage), innan det bar av till Finland och USA.
   Under åren i landsflykt upplever Brecht hur han som dramatiker blir alltmer inaktuell: det samhällskritiska, marxistiskt influerade dramat skjuts bort till fördel för verklighetsflykt, enkla budskap och snöd vinning. Ändå är det aldrig en helt modlös person som kommer till tals. Brechts anteckningar är omväxlande intelligenta, ledsna, roliga och klarsynta. I Hollywood känner han sig ”som en korv i ett drivhus” och letar efter prislappen som han tycker sitter överallt, även på människorna. Outtröttligt skickar Brecht runt Den goda människan i Sezuan, men ingen vill ha något med den att göra. Man tycker att det är en tråkig och obegriplig pjäs. Ändå fortsätter han att skriva på sitt drama, komplicera det och analysera sig själv dramaturgiskt – i brist på stimulans från omvärlden.
   När exilen slutligen är över anar man en trött och delvis slagen Brecht som återvänder till det förstörda, delade Berlin för att få arbeta med teaterpraktik igen. I Östberlin skapar han sin legendariska Berliner Ensemble, en teater som skulle komma att förverkliga hans dramateorier och ge honom det stora internationella genombrottet strax före hans död 1956.

Personlig läsning
Exil & Sezuan & Cigarrer är en personlig läsning där verklighetens tröstlösa exil på ett skrämmande sätt blir så mycket värre än dramats tragedi, som trots allt genomlyses av hoppfullhet: i pjäsen finns det ju en god människa på jorden.
   Jag vågar nog säga att Ulf Peter Hallbergs bok om Bertolt Brecht är en riktig teaterhändelse i bokväg.