Virtuos jonglör på fel platsJay Gilligan (jonglering) och Erik Nilsson (trummor) utgör duon som just nu turnerar med föreställningen Reflex. Foto: Märta Thisner
Recensioner [2010-05-05]

Virtuos jonglör på fel plats


recension/nycirkus. Reflex är en spektkulär uppvisning av världens bästa jonglör och hans dito slagverkarpolare. Jay och Erik har grymt flyt, men innehållet saknar konstnärlig höjd. Vill duon etablera sig på nycirkusscenen krävs fördjupning, tycker Nummers Liv Landell Major.

Jay Gilligan är i princip världsbäst på att jonglera. Han är med i Guinness rekordbok och har fått fler medaljer än någon annan av Internationella jongleringsförbundet. Ungefär lika grym är Erik Nilsson på trummor. Han är utbildad slagverkare vid Kungliga Musikhögskolan och har turnerat med massor av ansedda musiker. Nu har de två virtuoserna en föreställning ihop.


Reflex börjar med att duon placerar ut käglor på golvet och framkallar lite plojig rundgång. Så glider man in i den långa sejour som är föreställningens kärna. Rytmerna accentuerar varje rörelse, varje kast och varje studs på scen. Kommunikationen mellan Jay och Erik har ett påtagligt flyt och det märks att de kan varandra och har kul hela tiden. Fokus ligger av förklarliga skäl på Jay, hans mystiskt förkrympta overall och makalösande jonglerande. Det finns ingen – jag säger ingen – ände på alla variationer han presenterar. Han jonglerar jättehögt med jättemånga bollar jättefort, han blandar större bollar med mindre bollar, med rosa ringar och klassiska käglor. Han fångar ringar på halsen, balanserar en kägla på hakan, jonglerar under benet med bara en hand, nickar, knäar, nickar, klackar, knäar åsåvidareåsåvidare. Det är kort en spektakulär uppvisning.


Ett fullständigt verk kan jag däremot inte kalla det. Jag saknar den konstnärliga höjd som ska finnas för att något ska kvala in som reglerätt nyciruks. Det blir särskilt tydligt de gånger man avviker från allt kastande och trummande. Som när Jay tar ett danssteg, eller när en förinspelad ljudmatta får motstånd av en röst som verkar vilja berätta en historia.


Det finns helt klart utrymme för att utveckla den här idén från hisnande uppvisning till något mer komplext. Om det nu är vad Jay och Erik vill. Reflex som form är nämligen perfekt för ett jongleringsbattle med skrikande streetpublik. Det forumet känns mer som de här männens rätta element än att stå på Pustervik framför en massa mammor med tweens som bara vågar klappa i pauserna.


Info
Efter föreställningarna på Pustervik turnerar Reflex med Riksteatern. Läs turnéplanen.

Läs också Nummers recension av Upp och ner som liksom Reflex ingår i Pusterviks vårprogram på temat (ny)cirkus. 

Liv Landell Major

Share/Bookmark
Vilket betyg vill du ge föreställningen? (1 st)

För att sätta ditt betyg, för musen över Nummersymbolerna nedan och klicka på exempelvis symbol nummer 3 om du vill ge betyget 3.

1 Star2 Stars3 Stars4 Stars5 Stars
Loading...
Tyck till!

Så här tycker Nummers läsare