Men trots den anrika miljön kommer inte föreställningen att gå i samma stil. De gamla teaterkulisserna har fått lämna plats för modern scenografi och själva operan presenteras i en spännande nyöversättning – Folkoperan sjunger som bekant alltid på svenska.
– Confidencen är en fantastisk spelplats men samtidigt vill vi ju att det ska märkas att det är Folkoperan som är där och spelar, säger regissören Johanna Garpe. Att vi har gjort en modern uppsättning med modern scenografi kommer snarare att göra det gamla teaterrummet ännu tydligare.
Nyöversättningen är gjord av Kerstin Klein-Perski som Johanna Garpe tidigare har samarbetat med. Tillsammans har de gjort en läsning av Enleveringen som enligt Johanna ligger tätt på verket.
– Vi har tagit fasta på den myt om orienten som finns i Enleveringen. Författaren Edward Said har skrivit flera böcker där han hävdar att orienten egentligen inte finns utan är uppfunnen av västvärlden. Att vi i väst behöver en värld att definiera oss emot. Enleveringen handlar ju om fyra västerlänningar som använder orienten som lekplats där de leker ut sina känslor och pratar om sina relationer.
Lite på samma sätt som Shakespeare använder skogen i sina komedier?
– Ja, fast med den skillnaden att orienten inte är helt och hållet en sagovärld. Men liksom hos Shakespeare fungerar orienten i Enleveringen som en plats där det är tillåtet att bli en annan. Där det plötsligt är tillåtet att som kvinna bli förförd och enleverad (=bortförd, red anm) av en man på en vit springare eftersom det är västvärldens föreställning om vad som gäller i den världen. Medan Konstanze lever ut drömmen om prinsessan på glasberget så befäster Blonde sin egen feminism genom att ta spjärn mot ”orienten” och bli mer frigjord än hon någonsin har varit hemma. I orienten blir det tillåtet att bete sig på ett sätt som skulle få dem att rodna hemma. Problemet när väst definierar sig mot en skapad bild av orienten är ju att orienten får stå för tillbakablickande och förlegade och barnsliga ideal. Medan väst står för framtidsblickande, frihet, jämlikhet och utveckling och det är väldigt tydligt i Enleveringen.
Hur framställs orientens människor i Enleveringen?
– Haremsväktaren Osmin är den ende verklige turken och han framställs både naivt och rasistiskt. En stereotyp bild av den råe, brutale utlänningen som jagar västerländska kvinnor. Men istället för att tona ner den bilden, vilket har gjorts i flera uppsättningar, har jag valt att göra den tydlig just för att visa vilken klichébild det är.
Vad tycker du är den största skillnaden mellan att regissera opera och talteater?
– Jag har ju till största delen regisserat opera och har inte lika stor erfarenhet av talteater. Men den största skillnaden är att i en opera är tiden ägd. Kompositören har bestämt hur lång tiden är, vilket både kan vara en begränsning och en utmaning.
– Den här uppsättningen utspelar sig en sagovärld som är en blandning mellan 1700-tal och nutid.
Loading ...
