Det händer att teateruppsättningar blir mer intressanta på grund av sin ensemble än för sitt innehåll och Thorsten Flincks uppsättningar handlar ofta väldigt mycket om Thorsten Flinck. Mycket för att Flinck är en löpsedlarnas herre, som också två dagar efter denna tv-premiär basunerar ut att han är hemlös via tidningen Expressen. Men när han nu gör tv-teater i matsalen på Dalarö Strand Hotel handlar uppsättningen, åtminstone till en början, minst lika mycket om talteaterdebutanten Henrik Schyffert.
I stärkkrage och gubbkofta spelar Schyffert Adolf, som blir alltmer osäker på sitt äktenskap med Tekla (spelad av en helt elektrisk Elin Klinga) efter att ha råkat samman med Teklas exmake Gustav (spelad av den alltid lika demoniske Flinck). Jag kommer på mej själv med att leta efter ögonglimtningar och mungipsryckningar eller något annat som ska spräcka teaterbubblan för Schyffert – ironins okrönte konung. Men det har jag inget för. Denna tv-teateruppsättning är en seriöst menad produktion, fast den som gillar att läsa in metateater kan förstås roa sig åt likheterna mellan Adolfs (målaren som blir skulptör) och Schyfferts (komikern som blir skådespelare) konstnärliga vägval. Som båda har initierats/duperats av Flinck.
Med Flincks texttrogna läsning blir iscensättningen nästan vulgärt traditionell och om man bortser från (de för Flinck i princip obligatoriska) inslagen av Björn Afzelius-låtar görs inga direkta anspråk på uppdatering. På matsalsväggen hänger en Gott Nytt 1889-vepa och det strindbergska språket är i det närmaste orört, men tidlöshet är Flincks tonart och detta är en föreställning som med kamerans hjälp lyfter fram det han är allra bäst på. Med många fina närbilder åstadkommer denna dynamiska trio en direkt hyllning till den naturalistiska skådespelarkonsten i en ram av passande teatralitet.
I förhandsintervjuer har man kunnat läsa om Schyfferts funderingar inför sin första Strindbergsroll. På TV4.se berättar han ödmjukt om arbetet med Flinck och beskriver sin underdånighet med ord som att det inte går att ”ut-torsta Thorsten”. Men även om elitskådisarna Flinck och Klinga spelar i en betydligt högre division än Schyffert – med sina utfrästa repliker och äkta tårar – måste man ändå säga att Schyffert lyckas parallell-thorsta Thorsten rätt bra.
TV4 ska ha en eloge som än en gång släpper in Teatersveriges största enfant terrible för att bjuda på folkbildande teater. Men det vore ännu roligare att få se en liveversion av uppsättningen.
FOTNOT
I nuläget finns ingen repris av Fordringsägare inlagd i TV4:s tablå.
LÄNK
Läs mer om Fordringsägare under Nummers nyheter eller i en intervju på TV4.se.