När Gao Xingjian fick reda på att han fått nobelpriset i litteratur, lär han ha stammat: ”Men jag är ju målare!” Och faktiskt är målaren Xingjian också synlig i hans texter – särskilt i de poetiska, reciterande pjäsavsnitten.
Xingjian, som föddes 1940 i Kina men sedan 1987 är bosatt i Paris, har förutom romaner och teoretiska texter skrivit 18 dramer varav tre har framförts på Dramaten. Som romanförfattare ses han som en förnyare av den kinesiska litteraturen, bland annat genom användandet av den inre monologen.
Fyra nittiotalspjäser
Det lilla förlaget Atlantis ger ut fyra dramer av Xingjian, alla skrivna under nittiotalet. Titlar som Nattvandraren, Mellan liv och död, Dialoger och genmälen och Fyra weekend-kvartetter avslöjar dramatik präglad av musikalisk växelverkan mellan skådespelare och publik, västerländsk och kinesisk teatertradition.
Det är inte en helt igenom realistisk värld Xingjian strävar efter att skildra: den dramatiska formen pendlar mellan absurdism, grym realism och poetisk recitation – det finns gott om både dans, akrobatik, indirekt dialog och musik. Monologen som till att börja med är realistisk, glider hela tiden iväg mot det experimentella, det stiliserade poetiska eller det absurdistiska.
Skådespelaren står på ett märkligt sätt bredvid sin roll: kluven mellan rollen i dramat och rollen som skådespelare i dramat.
Provokationer och poesi
Det gemensamma temat i samtliga pjäser är det komplicerade förhållandet mellan man och kvinna. Genomgående blir kvinnan i pjäserna ett objekt, ett föremål för mannens längtan, frustration och slutligen aggression.
I Xingjians dramatiska värld försöker de förgäves nå varandra, oftast genom provokationer och förtvivlan. Varje känslomässig bindning leder ofelbart till förnedring, men i de bittra striderna målar samtidigt Xingjiang trolska bilder med orden.
I Nattvandraren iscensätts en mardröm. En person rör sig genom tomma nattliga gator där förtryck och farligheter lurar överallt. Drömmens verklighet glider hela tiden in i en hotfull surrealism, människor byter skepnad, dör och återuppstår, hatar och längtar.
Mellan liv och död är nästan helt och hållet en monolog med tydliga inslag av kinesisk traditionell recitation. I Dialoger och genmälen är ordningen mellan man och kvinna ännu tydligare än i Nattvandraren. Ett hot genomsyrar varje kontakt mellan könen, mannens aggression närs av kvinnas utmaningar och det blir en kamp att leva tillsammans. Tyvärr kan synen på kvinnan, som kallas för vildkatta och spelar rollen av förförerska, ibland kännas en smula föråldrad.
Replikföring som skapar skuggeffekt
Kanske är Fyra weekend-kvartetter den pjäs som mest traditionellt förhåller sig till det västerländska, psykologiska dramat. Förutsättningarna är kända från många pjäser, inte minst Lars Noréns eller Stig Larssons. Ett par hälsar på ett annat par. Den unga, vackra flickan i sällskapet skapar nästan genast oro, svartsjuka och hat hos de inblandade. Otrohet, gubbsjuka, åldersneuroser, äktenskapligt stiltje – allt sätts i rörelse av den unga flickans ankomst.
Genom användandet av indirekt replikföring i pjäserna skapas ett slags skuggeffekt – varje roll består dels av rollen och dels av den skådespelare som gestaltar den – vilket understryker känslan av att detta är teater och att Xingjian är en spännande och märklig målare.
Loading ...
