Denna vår 2007 har varit en riktig arbetarklassvår på teatern, med Riksteaterns Den polske rörmokaren, Teatermaskinens @work och Orionteaterns Bageriet på temat, vilket gör att denna politiska thrillerkomedi nu känns mer hemtam. Översättningen har bevarat det råa, skotska grabbkynne man förknippar med filmer som Trainspotting, med ordet ”fitta” i var och varannan mening, och dialogerna är samtidigt kryddade med både filosofi och humor. Gregory Burke skrev denna rappt diskursiva pjäs om manlighet, politik och global ekonomi för Traverse Theatre med urpremiär på Edinburghfestivalen 2001.
Nu spelas den i en av Streetmarknadens lokaler nere på Knivsöders strand. Ett kalt, grått spelrum, ett lager med flyttkartonger, asfalterat scengolv och arbetsbelysning där energierna till en början irrar runt i all spelluft och trevar efter ett tydligare sammanhang.
Men när den lilla ensemblen med tre män i kilt och en i pyjamasbyxor blir varma i scenkläderna når åtminstone de viktiga orden ut bra, med Burkes alla politiska resonemang som sätter flera förutfattade meningar på skam. Och här blir det stundtals riktigt underhållande.
Andreas Nilsson och Andreas Liljeholm spelar arbetarkillarna som nu blivit kidnappare. Dick Eriksson gör den insyltade, mesige väktaren som pluggat både filosofi och statsvetenskap och Per Sandborgh spelar kidnappad storföretagskonsult i pyjamasbyxor. För Andreas Liljeholms kommunist-idealist Gary är denna kidnappning ett led i den handlingens politik som han helhjärtat bekänner sig till, och han spelas också med hela hjärtat. Andreas Nilssons Eddie är först och främst komisk i sin galenskap. ”Jag är en bråkmakare” säger han och viftar med pistolen, sen skämtar han ohämmat om hur han tycker att Mc Donald’s borde se den stenkastande fienden i vitögat och införa anarkist-happy meal.
Insikten om att såväl kidnappare som offer är söner till gruvarbetare och den kidnappade konsulten Franks påpekanden om att kapitalet aldrig kan krossas så länge knegarnas lust att äga saker består får Gary att tveka men Eddie vill inte bli snuvad på sitt första mord och går vidare med planerna. Med blodig realism blir slutet rått.
Loading ...
