Gastkramande! Borås stadsteaters senaste uppsättning är en pjäs som redan gjort succé i flera länder i Europa. Något som kanske kan förklaras av att den i allra högsta grad angår väldigt många människor. Den katalanske författaren Jordi Galceráns Grönholms metod handlar nämligen till ytan om den där våndan som nästan alla förr eller senare ställs inför: den som en anställningsintervju framkallar.
Vi befinner oss högt uppe i ett kontorshus. Rummet där intervjun uppenbarligen ska äga rum är kalt så när som på fyra fåtöljer och en serveringsvagn med några flaskor mineralvatten. Ödsligheten förstärks av två rader mastodontiska pelare på ömse sidor av rummet.
I detta rum inträder så småningom, en efter en, fyra personer som är uttagna till den sista intervjuomgången i kampen för ett eftertraktat chefsjobb.
Vem är den bäst lämpade? Genom en rad tester och rollspel ska den framtida chefen sållas fram. En osäker tveksamhet inför förfarandet övergår snart i blodigt allvar när testerna bit för bit demaskerar olika sidor hos de sökande. Är det kanske rentav så att en av dem är företagets förklädda personalchef? Ett skräckscenario med misstänksamhet, ”avslöjanden”, konspirationer och ren förnedring tar vid. Vem är vem? Och hur får man reda på det?
Scenen (Eric Langert) är en lyckad metafor över det avpersonifierade samhälle vi lever i där kampen för tillvaron hårdnar och driver konkurrensen oss emellan in absurdum. Chrille Sjöblom har skapat ljudkulissen (med ledmotivet från filmen Mannen från Mars) i fullständig samklang med pjäsens thrillerkaraktär.
Spelet är nyanserat och humoristiskt – i den svarta humorns tecken – när de fyra olika karaktärernas styrkor och svagheter oupphörligen omprövas i testförfarandet. Regissören Ulf Dohlsten lyfter fram kroppsspråket till en synlig spegling av sinnesstämningar vilket inte bara blir underhållande utan även stämmer till eftertanke om hur manipulerbara vi egentligen kan vara i en situation som denna.