Grotesk Gombrowicz

Emma Broström är dramatikern som är överallt just nu. På Turteatern har hon skrivit en pjäs fritt efter den polske författaren och dramatikern Witold Gombrowicz (1904–1969). Inspirerad av hans olika texter, och i synnerhet hans ofullbordade pjäs Historia, har hon skapat en mardröm för alla skofetischister.
 
Witold – som råkar vara en hon och spelas gendergalant av Mia Benson – ska avlägga mogenhetsexamen men hittar inte sina skor och riskerar därför att hamna på uppfostringsanstalt.
   I jakten på ett par nya hamnar hon hos den nerdekade modekungen Fior som förälskar sig i Witolds nakna fötter. Därmed föds en barfotatrend som snart utvecklas till ett uppror. När Witold slutligen utsätts för den berömda tryck-på-knappen-dramaturgin lånad från amerikanska katastroffilmer, så är det bara det som fattas för att få den åttaåriga publiken att toka loss totalt.
 
Föreställningen är en blandning av kabaret, grotesk och skränig gatuteater à la commedia dell’arte. Dockorna (Dockteaterkollektivet) är ganska läskiga och det svärs hej vilt och talas om ett straff som går ut på att man sticker upp en rostig skruv i rumpan. Denna politiskt inkorrekta syn på barnteaterpubliken är uppiggande, men möjligen skrämmande för vissa barn.
 
Oavsett smak, med Barfotaupproret uppfyller Turteatern två av sina löften för i år, att köra polskt teaterår och att ha barnen i fokus. I sistnämnda löfte utlovar man att ”utmana, locka, skrämma och roa den unga publiken”. Barfotaupproret lever upp till dem alla, så jag säger bara: ta av dig skorna – och hatten – för ensemblen och Emma Broström.