Fördjupning [2004-11-09]

Hallå där …

... Tobias Mattsson, ung kulturarrangör i Arvika, och projektledare för Plurals kampanj ”kultureliten” som vill släppa frågan om den är bra eller dålig och skapa debatt kring begreppet.

Vilka är kultureliten?
   – Jag kan ge dig ett personligt svar men inget för Plural. Kulturelit är vad var och en anser är kulturelit: det kan vara kostymkläddda herrar på operan eller den lokala teatergruppen som totalt dominerar och tar alla bra tider på scenen.

Varför ska man krossa den?
   – Plural har dels haft ”Krossa kultureliten” som slogan och nu har vi skapat en kampanj som jobbar med ”kultureliten” som begrepp. Kulturelit kan ses som något fint men har ofta en negativ klang, den är oftast någon annan. De sitter på resurser och har funnits länge på poster i arrangörsföreningar, de tycker att de är bäst även om de faktiskt inte är det. Alla nya arrangörer, framför allt unga men också andra, har svårt att komma in eftersom de tar alla resurser. Vi tycker inte illa om dem men om deras elitistiska tänkande, att de tror att de är bäst.

Hur gör man för att krossa kultureliten?
   – Man blir medlem i Plural! Att angripa är inget bra sätt att förändra. Kampanjen jobbar med att föreslå andra sätt som hur man får tillgång till de kulturmedel som finns. Det kan ju bli en konflikt eftersom det finns en fast mängd resurser. När nya aktörer kommer in måste de som finns antingen balansera sin verksamhet eller bjuda på de medel de sitter på. Det kan vara positivt också att dela på medel för att hitta en gemensam utveckling.

Har du egna erfarenheter av kultureliten?
   – Jag har haft små duster med en teaterchef som har ett väldigt traditionellt synsätt på vad som är scenkonst och vad som inte är det. Det är väldigt svårt för annorlunda scenkonstarter att få spela på den scenen. Det är väl det vanligaste problemet för våra medlemmar, en kulturelit som anser att vi inte håller på med ”riktig kultur”, att vi gör sånt man gör på lekskolan. Det är svårt att komma in som oetablerad. Plural vill överbrygga den där klyftan som finns där.

Vem bestämmer vad som är kultur?
   – Var och en. Jag tycker att det är allt man gör när man inte kämpar för överlevnad och fortplantning.

Men om var och en bestämmer vad som är kultur, hur ska man då fördela medlen?
   – De medel som är vikta för kultur, via kulturdepartement och förvaltningar, ska handläggas av kulturorganisationer, inte av till exempel skolor.

Malin Palmqvist

Share/Bookmark
Tyck till!

Så här tycker Nummers läsare