Hallå Helena! Vad är No no piruett?
– Visuell extravagans, en upplevelse snarare än en dramatisk berättelse. Föreställningen utmanar allt vad konventionell teater lär ut. Vi experimenterar med musik, karaktärer, form och leker med orden. Föreställningen är otroligt rolig och passar alla.
Gillar ni inte vanlig teater?
– Det är kanske fel att säga. Jag och Lina (Karlmark, gruppens andra fasta medlem, reds anm) har en underjordisk teaterbakgrund och spelade under gymnasietiden i svarta rum i Stockholm. Sen gick vi på University of Surrey, School of arts i London och mötte traditionell Shakespearedramatik. Med detta i bagaget har vi velat ifrågasätta de traditionella kvinnorollerna och det vanliga sättet att berätta.
Hur gör ni det då?
– Vi tar avstamp i olika upplevelser, samtal vi avlyssnar på tunnelbanan, känslan av att stå på en engelsk scen eller av att vara kvinna. I dessa upplevelser letar vi efter gemensamma referenser, så att det blir en helhet som handlar om att vara vid liv. Förutom orden och det fysiska uttrycket använder vi oss mycket av videoinstallationer och av ljudmanipulationer.
Världsdramatikens kvinnoroller är ingenting för er?
– Nej, vi har lite problem med dem. Det utmanar oss inte. Vi har visserligen gjort Fröken Julie, men då tog vi bort Jean och bröt formen totalt. Så kan vi tänka oss att göra också med andra kvinnokaraktärer, att ta till exempel Medea och sätta in henne i ett helt nytt sammanhang.
Kommer vi att få se mer av Teater Limaghe i Sverige?
– Tanken är att verka här som grupp. Men vi jobbar även med andra saker – videoinstallationer, foto och forskningsprojekt inom teater. Jag arbetar också med ett teaterprojekt i Rumänien.
Loading ...
