Fjärdeplaceringen är det väl ingen som drömmer om, även om det inte precis handlar om pallplatser i det race för Hantverkarna som pågår på de svenska teatrarna. Efter Uppsala, Helsingborg och Dramaten har även Göteborgs stadsteater blandat sig i leken.
Ska man ha en chans i konkurrensen gäller det att gå ut hårt. Ungefär så verkar regissören Sara Cronberg och, framför allt, scenografen Helle Damgaard ha tänkt.
Det börjar med ett spektakulärt brak och sedan gör Cronberg rakt igenom fars av Line Knutzons pjäs. I det här tvivelaktiga bygget är det ont om dörrar att slå i, men så länge det finns väggar går det lika bra att banka i dem. Och sladdar och kartonger duger också att mixtra med. För att inte tala om trapporna, befintliga såväl som obefintliga.
Victoria Olmarker och Fredrik Evers är spelmotorer, båda med berömvärd energi. Olmarkers Alice, som längtar så hett efter sitt totaldesignade bo, vänder nästan ut och in på sig för att driva bygget framåt. Det är emellanåt ren uppvisning i fysisk tajmning. Evers parerar snyggt, han ger vanmakten ett ansikte och går ner för räkning, biter nästan i trossbottnarna. När omständigheterna klarnar reser han sig som en furie och tar rollen som husets herre.
Visst, det finns en del scener att skratta åt. Men uppsättningen stryker Knutzons text alltför medhårs, avkräver den inga brott eller svarta hål, utan lägger allt krut på snickerierna.
Hela idén är att vi friktionslöst ska känna igen oss. (Jodå, även jag har levt som flykting i mitt eget hem, utlämnad åt hantverkare som började dagen med en burk öl.) Regissören litar så tryggt på det att hon låter hantverkarna bara komma och gå.
Det räcker inte. Spelet råkar i obalans när ingen av dem lämnar något avtryck, inte ens Thomas Nystedt, som annars har en hel rad av dråpliga skalper i bältet vid det här laget. Per Sandbergs bas är en underlig blandning av övertydlighet och lågenergi.
När Carina Boberg dyker upp, som morsan på besök, sätter hon skickligt djupare spår i huset. Även kring Tove Wiréens väninna klingar skratten annorlunda. Men mest är det lättoljat garv utan motstånd.
Läs också
Nummers recension av Hantverkarna på Dramaten
Nummers recension av Hantverkarna på Helsingborgs stadsteater
Nummers recension av Hantverkarna på Uppsala stadsteater
Loading ...
