Ah hallo bebis är en dansföreställning där publiken verkligen står i centrum, eller rättare sagt ligger, kryper eller vaggar ostadigt. För här handlar det om fånga mycket små människors, bebisars, uppmärksamhet och att vinna deras nyfikenhet.
Vilket man lyckas med, redan innan själva föreställningen har börjat. När dansarna Minna Krook och Andrea Svensson tillsammans med musikern Per Sjögren stämmer upp i den lågmälda och glada sången ”Ah hallo bebis” tystnar alla barn (och vuxna) för att lyssna koncentrerat.
Övergången till det mjuka scenrummet fyllt med färgglada tyger och filtar sker sedan nästan av sig själv. När Minna Krook med mjuk hand slår på den stora gonggongen som Andrea Svensson håller upp och det hörs ett tydligt ”gong” är nästan alla små blickar riktade åt ett håll samtidigt som någon reser sig upp och högt och tydligt säger: ”Titta!”.
Lika fascinerade är bebisarna av tittutdansen där de tre vuxna på scenen rullar in sig i filtar, av vattenorkestern med tandborstsolon och av ljudet från två scotch bright mot varandra. Efter cirka tjugofem minuter slutar det hela med en final med såpbubblor. Dessförinnan har Krook även hunnit med att sjunga sången ”Varför skaffade jag barn?” för alla vuxna och småbarnsföräldrar.
Det märks att man under arbetet med Ah hallo bebis har haft en referensgrupp med bebisar för att testa vad som funkar på folk i åldern sex till arton månader eller för att uttrycka det med Krooks ord, för att de ”visat oss vad som är kul och inte kul”.
Att många efter föreställningen gärna söker sig till och dröjer sig kvar på kuddarna och filtarna framför scenen blir ytterliggare ett bevis på att Minna Krook med Ah hallo bebis lyckats skapa en stämning eller ett tillstånd som attraherar både små och stora.
LÄNK
Minna Krook
Loading ...
