Huvudpersonen i din pjäs Hon/Hen vill skära av sina bröst – varför?
– Hennes lösning på sina självbildsproblem är att avsäga sig alla attribut som är feminint kodade. För att bli mindre sexualiserad och mer respekterad försöker hon bli så androgyn som möjligt. Pjäsen handlar mycket om hennes tankar, tankar som får henne att ta det radikala, slutgiltiga steget att göra en egen operation och skära bort brösten.
Pjäsen handlar mycket om dig, hur då?
– Jag tänker mycket på normer och hur vi måste slå oss fria för att kunna bli dem vi vill vara. Jag gillar till exempel klänningar, rosa och smink, men har haft svårt att få ihop det med att vara radikal feminist och lesbisk.
Huvudpersonen hamnar på en psykmottagning, vad händer där?
– Hon träffar en psykologliknande figur som ställer felställda frågor och utgör en spegling av samhället. På mottagningen träffar hon också en person, Baby, som är hennes egen feminina sida, den hon försöker säga hej då till men ändå älskar. Det finns också en kärlekshistoria mellan huvudpersonen och Baby. Hon/Hen försöker göra slut men Baby kommer hela tiden tillbaka. Det finns också en tredje del med tre feministkillar som försöker göra rätt men som inte har förstått problematiken. De utgör ett slags comic relief i en krävande text.
Varför skrev du Diagnos: Baby?
– Jag kände att den här berättelsen inte fanns. Jag hade läst annat på samma tema, men det var aldrig direkt det jag ville prata om, det vill säga att femininitet nedvärderas i alla kretsar. Och att det är fel. Jag skriver för att öppna upp världen och berätta historier som saknas och som känns viktiga. Jag tror att konsten kan leda till mindre hat och mer kärlek genom att den ökar vår förståelse för världen och människan.
Loading ...
