Peter Harness är en ung brittisk dramatiker med internationell film, tv och teater på meritlistan. I går hade hans senaste filmmanus sin brittiska galapremiär – Is it anybody there? i regi av John Crowley och med sir Michael Caine i huvudrollen – och på hans prishylla står till exempel The Dennis Potter Screenwriting Prize.
Just nu är han också Sverigeaktuell: på Bastionen i Malmö uruppför Teater Insite hans senaste pjäs Ett långt stycke liv med premiär på lördag. Men det är inte bara den svenska teatergruppen som fått Harness att pendla mellan London och Malmö visar det sig.
Din nya pjäs har världspremiär i Malmö – hur kommer det sig?
– Jag måste erkänna att jag är gift med regissören Ragna Weisteen! Vi bor växelvis i London och Malmö. Så nu blir det premiär i Sverige med Teater Insite. Jag gillar deras sätt att jobba med platsspecifik performance. Jag tror att den här pjäsen passar dem.
På vilket sätt kommer det att märkas?
– Pjäsen spelas i ett hus, där publiken kan gå omkring. Sceneriet är detaljerat, och den som vill kan få extra information om familjen i de olika rummen. Det är en familjekrönika som sträcker sig över hundra år.
Du har ju en premiär till i veckan! Filmen Is anybody there? med sir Michael Caine har sin brittiska premiär. Hur känns det?
– Väldigt bra! Jag var på den amerikanska premiären för två veckor sedan, och har förstått att det går bra för filmen.
Om man satsar på att se både pjäsen och filmen, kommer man att kunna se något gemensamt drag?
– Svår fråga. Men båda berör åldrandet, döden och vad som händer efter den. Och så tycker jag att båda är rätt roliga! Jag försöker göra mina verk roliga, eftersom de behandlar svåra saker. Annars skulle jag säga att Ett långt stycke liv är snabbare än de flesta pjäser. Vissa sekvenser är bara några sekunder långa. Det kan ha med min filmbakgrund att göra.
Filmen som handlar om vänskapen mellan en pojke och en gammal man är inspirerad av din uppväxt. Gäller det pjäsen också?
– Ja, det kan man säga. Jag kommer som de flesta människor från en familj med galna typer! Och så har familjen i pjäsen en gemensam dagbok som någon river sönder. En sådan dagbok hade vi i min familj.
Blev den också sönderriven?
– Haha, gud nej!
Du är ju skådespelare också – hur märks det i dina verk?
– Till exempel genom att jag har en liten roll i filmen.
Jaså! Gör du en Alfred Hitchcock?
– Ja, det kan man säga. Jag spelar en kille i en butik och har några repliker mot sir Michael Caine. Det var verkligen roligt att samarbeta med honom. Och han har avslöjat att det var det enda manus någonsin som fått honom att gråta.
Sådant måste göra en dramatiker glad?
– Ja, verkligen!
Loading ...
