Systrarna Rose (Hanna Sudden Sundén) och Helmy Winberg (Saskia Oljelund Kjellberg) är väldigt olika. Rose är ordningsam, läser och är tillbakadragen, lillasyster Helmy är det inte, hon leker och pratar och irriterar och dominerar storasyster, men trots sina olikheter jämförs de konstant. De växer upp hos mormor Greta (Caroline Lund), deras mamma är resande demonstratis som dricker lite för mycket – hon försvinner ganska snart ur historien.
Staffan Göthes pjäs Den itusågade damen från 1975 är, som så ofta hos Göthe, en berättelse om Sverige under lång tid och förståelse och solidaritet med de där människorna som befolkar Sverige men inte syns i medierna. De riktiga människorna. Och det tas, till min glädje, till vara av ensemblen.
På Den lilla teatern i Uppsala blir damen brutalt itusågad, trollkarlens svarta låda visar huvud och ben, precis som vanligt – men sågen går genom kött. Och sågar de två systrarna itu.
Frågan är vem som är mest lyckad, och vad som är att vara lyckad. Systrarna växer upp och ifrån varandra. Rose får en framgångsrik karriär men ett mindre framgångsrikt privatliv. För Helmy blir det tvärtom, hon får två barn med Lillen (Lottie Karlsson) men jobbar på ett snabbmatshak.
Teater Gaia, som funnits sedan 2007, gör Den itusågade damen till en varietéartad föreställning som underhåller konstant, utan att missa frågorna som finns – och vi slipper få svar. Göthes vanliga tidsmarkörer, som musik, är på ett mycket snyggt vis uppdaterade av ensemblen – som en itusågad dam 2.0 – det showas till After darks La dolce vita i en systerlig maktkampsscen.
Den itusågade damen är inte Göthes främsta verk, och är kanske lite tärd av tiden, men å andra sidan: det är kvinnoroller som går att göra någonting med. Roller som inte förhåller sig till manliga roller eller är beroende av dem. Och Teater Gaia gör en mycket intressant iscensättning med brutala kast mellan skoj, halvskoj och superallvar. Det är riktigt lyckat.
Loading ...
