Cargo bjuder på glädjerusiga volter, medan smärtsamma minnesbilder av flykt och förlust pockar på. Ashenafi Dereje, Bezawit Tilahun, Yishak Kibebe, Abonesh Yilma och Girum Kelemu medverkar i Angereds svensk-etiopiska nycirkusföreställning. Foto: Ulrich Hillebrand
Recensioner [2013-10-14]

Hoppingivande containercirkus

Cargo
Scen: Angereds Teater
Ort: Göteborg
Koncept, regi och scenbild: Eleftheria Gerofoka och Teklu Ashagir
Musik: Belay Fikre, Hulumyifer Hebtemariam, Martin Fremling
Video och teknik: Reinhold Erzmoneit
Teknik: Jon Ryd
Koreografi: Fredrika Byman Moberg
Ljus: Charlie Åström
Medverkande: Abonesh Yilma, Ashenafi Dereje, Belay Fikre, Bezawit Tilahun, Girum Kelemu, Habtamnesh Behailu, Hiwot Tilahun, Hulumyifer Habtemariam, Martin Fremling, Nebiyat Tsegaye, Netsanet Mamo, Phax Ahamada, Tameru Zegeye, Yishak Kibebe och Yosef Kefalew
Länk: Angereds teater


RECENSION/NYCIRKUS. I Cargo förenas lyhört cirkushantverk med ett brännande tema kring människors lika värde. Liv Landell Major låter sig roas och oroas på Angereds teater.

Ett stenkast från Angereds teater ser jag en traditionell cirkus. En elefant står och hänger i lergräset framför det stora tältet. Människor tittar och pekar, under solblekta vimplar i oktoberdiset. En sorglig kontrast till den underbara nycirkusföreställningen Cargo, som jag just sett.

För i stället för att tvinga in levande djur i konstlade miljöer, öppnar Angereds teater med en hisnande kostymparad. Den består av enorm tygelefant under vilken två personer döljer sig, en dito zebra samt en jättelik låtsasgiraff vars fram- och bakben förlängs av styltor. Man anar genast att ensemblen är kvalificerade akrobater, liksom att föreställningens motor är kärlek och humor.

Scenografin anspelar på en hamn, och har en stor container i centrum. Phax Ahamada – Angereds pålitlige hemmaskådis tillika dansare – går en vaktmästarrunda, och tar sedan en tupplur. Då uppenbarar sig nämnda cirkusparad, följd av ett pärlband av färgstarka cirkusakter med små och stora ekvilibrister från Cirkus Debre Berhan, Addis Abeba. De är strålande samtränade och galet duktiga – en fröjd att se.

Sammanfattningsvis bjuder de på en lyhörd mix av noggrant hantverk och brännande tematisering av alla människors lika värde. Jonglering med knivar och facklor varvas med berättelser om alla världens flyktingar som riskerar sina liv till havs, i detta nu. På ett kick byts den skojiga manegen mot en blick in i containern. Där lever människor, med fotografier av saknade anhöriga i bröstfickan. Deras konturer är suddiga men deras blickar klara. Det är skakande sekunder, och låter i efterhand inte som en uppsättning för hela familjen.

Men regissörna Teklu Ashagir och Eleftheria Gerofoka hittar rätt tyngdpunkt i sin balansgång mellan pigga pyramider och kusliga scener där barn avkrävs id-brickor. Med musiken som fördjupande element får de ihop ett fullödigt och värdigt verk. Avslutningen blir hoppingivande, med nordiska snöflingor som snällt singlar från ovan. Den enda egentliga invändningen jag har är att Cargo vevar sina akrobatiska varianter några varv för mycket. Det kan bli en tålamodsprövande detalj för de minsta.

Liv Landell Major

Share/Bookmark
Vilket betyg vill du ge föreställningen? (4 st)

För att sätta ditt betyg, för musen över Nummersymbolerna nedan och klicka på exempelvis symbol nummer 3 om du vill ge betyget 3.

1 Star2 Stars3 Stars4 Stars5 Stars
Loading...
Tyck till!