På en stormarknad trängs karaktärer som ”Mannen som ska bara … åt sin flickvän”, ”Kvinnan som handlar svavelsyra, ståltråd och kofot” och ”Den sökande tjejen som plötsligt får en impuls”. Det finns vägar ut, men alla tycks leda tillbaka till stormarknaden där spelledaren Kassören tar betalt i kontanter eller drar av poäng på kundernas ”life card”, ”dream card” eller ”master depression card”.
– De försöker tillfredställa behov genom att konsumera, behov de kanske inte visste att de hade, säger regissören Maria Westin som först fastnade för pjäsens myller av karaktärer och stormarknaden som miljö.
Hon har valt att byta kön på en del av karaktärerna i Ingrid Lausunds originaltext:
– Jag har växlat så att kvinnorna får vara mer galna också.
Hysterisk feelgoodmusik
Scenografen Ulla Karlsson har skapat rörliga varuhyllor, allt för att ge känslan av att inte komma åt det man vill ha.
För att ytterligare förstärka känslan av rörelse och myller har gruppen arbetat med koreografen Lina Lundin från kompaniet Nomo Daco. Marcus Holmberg från popgruppen Komeda komponerar musiken: en påträngande feelgoodmusik, ömsom rofylld, ömsom helt hysterisk.
Hysterikon målar upp ett skräckscenario av konsumtionssamhället och är samtidigt en absurd komedi:
– Det finns en spänning i texten mellan det ytterst tragiska och det absurt komiska, ibland är det nästan oneliners, säger Ulla Karlsson.
Loading ...
