Thomas Roos teaterdirektör du Londel är berättelsens tolk och nav. Här med åsnan Paco. Foto: Markus Gårder
Recensioner [2014-03-18]

Illa krattat i manegen

Venus av Lars Rudolfsson
Scen: Orionteatern
Ort: Stockholm
Regi: Lars Rudolfsson
Scenografi: John Enberg
Kostymdesign: Karin Höeg, Kersti Vitali Rudolfsson
Maskdesign: Sara Klänge
Ljusdesign: Anders Rosenquist
Komposition och ljuddesign: Savannah Agger
Djurtränare: Suzanne Berdino
Koreografi: Sara Larsson-Fryxell
Medverkande: Oliver Berdino, Suzanne Berdino, Stephanie Berdino, Charmaine Berdino, Daniel Koscik, Thomas Roos, Sara Larsson-Fryxell, Rebecca Drammeh*, Aino Hakala*, Silva Belghiti*, Ditte Gaarde*, Niklas Andersson*, Remi Roos*, Jaokim Hagelin Adeby*
* Praktikanter från Stockholms dramatiska högskola
Länk: Orionteatern


RECENSION/TEATER. Av många beståndsdelar - hästar, hundar, teckenspråk och kungligheter - bidde det...lite rörigt! Anna Hedelius saknar den konstnärliga helheten i Venus på Orionteatern.

Orionteatern, den mekaniska verkstad, som blev teaterlokal, som så småningom utökades med eget stall fortsätter att utforska scenkonstens uttryck. Denna gång har Mr Orionteatern själv, Lars Rudolfsson, fördjupat sig i historien om en kvinnlig (anti-?) hjältinna från 1700-talet. Nämligen Anna Eleonora Ekelöf, som reste runt Norden i otaliga förklädnader, under ständiga lögner och gång på gång skiftande identiteter. En improvisatör med charm och utstrålning, en överlevnadskonstnär som bortsåg från klass- och könsgränser i en slags individuell kamp för anarkistisk frihet.

Kontrahenten i manegen heter Gustav III. Fast sin trea har han ännu inte fått. Då Oliver Berdinos unge kronprins åser Venus passage förbi solen genom teleskopet på Stockholms observatorium, har han långt ifrån utvecklat teaterkonungens pompöserier. Men vi anar var det kan barka när vi ser hans fascination och allt flinkare hantering av de gyllene käglor han, på väg hem, får sig till skänks av Thomas Roos teaterdirektör du Londel.

Ja, högt möter lågt i denna berättelse, där nämnde Roos är tolk och nav. Runtom sig har han ett teaterkompani, gestaltat av praktikanter från Stockholms dramatiska högskolans teckenspråkiga skådespelarutbildning. Ett brokigt och uttrycksfullt sällskap, huserande i den skog som skissas fram med dunkla Drottningholmskulisser i kanterna.

Vid hovet däremot, går allt i ljusa färger – krinoliner, peruker liksom de åtta dresserade hästar och åtta hundar som medverkar. Förtjusande i sin spontanitet och förutsägbarhet förstås, men räcker det denna gång?

Nja! I Venus finns gott om stoff för magi. Till cembalo och musikmystik signerad Savannah Agger briljerar familjen Berdinos djurvänner med piruetter och stegringar, teatersällskapet leker en intensiv lek med klass- och könsroller och Thomas Roos är en livfull uttolkare av berättelsen.

Ändå står det många gånger still. Det är som om historien har för många och yviga beståndsdelar för att smälta ihop till det allkonstverk som jag förmodar att Rudolfsson strävade efter.

* Läs också våra recensioner av Hjälp sökes och Cirkus Orion på Orionteatern.

Anna Hedelius

Share/Bookmark
Vilket betyg vill du ge föreställningen? (9 st)

För att sätta ditt betyg, för musen över Nummersymbolerna nedan och klicka på exempelvis symbol nummer 3 om du vill ge betyget 3.

1 Star2 Stars3 Stars4 Stars5 Stars
Loading...
Tyck till!

Så här tycker Nummers läsare