Inga skattefria gåvor till kultur

Att regeringen vill att fler än det allmänna ska finansiera kulturen har varit svårt att missa. Den regeringstillsatta utredningen ”Skatteincitament för gåvor till forskning och ideell verksamhet” hade kunnat vara en öppning för ökade donationer till all den ideella kulturverksamhet som bedrivs i landet – men så blir det inte.

Konstnärsnämnden konstaterar i sitt kritiska remissvar att utredarens förslag reducerar utredningsdirektivets ”ideell verksamhet” till hjälpverksamhet för behövande. Det är den typen av ideell verksamhet som redan idag har mest gåvor.
   Den ideella verksamhet som bedrivs inom konst, kultur och idrott lämnas helt utanför förslaget. Argumentet är att gåvor till den typen av ideell verksamhet skulle leda till kontrollsvårigheter och ökade risker för skattefusk. Att gåvorna i själva verket skulle kunna användas för att täcka levnadsomkostnader.

Konstnärsnämnden anser att utredningen överhuvudtaget inte analyserar vilka effekter förslaget skulle få för konst- och kulturområdet och att det är mycket otillfredsställande att Sverige är ett av de få EU-länder som inte tillåter skatteavdrag för ideell verksamhet inom konst- och kultursektorn.
   Som en jämförelse kan nämnas att Finland tillåter avdrag till allmännyttiga föreningar och stiftelser med ändamålen vetenskaplig forskning, konst eller det finska kulturarvet med max 50 000 euro.

Utredarens förslag för hur gåvor till vetenskaplig forskning och ideell verksamhet riktad till hjälpbehövande skulle kunna utformas i Sverige innebär i korthet att privatpersoner kan göra avdrag med högst 7 000 kronor om året och företag med 35 000 kronor om året – att jämföras med rotavdraget om 50 000 kronor. Skattebortfallet beräknas till 615 miljoner kronor årligen. Finansieringen föreslås ske genom höjda avdragsgränser för resor till och från arbetet (från 9 000 till 10 600) och för övriga utgifter (från 5 000 till 10 500 kronor).
   Utredaren uppskattar att gåvorna till de godkända gåvomottagarna – ideella organisationer inriktade på hjälpbehövande och universitet och högskolor – skulle öka med 800 miljoner kronor årligen. Men utredaren förkastar sitt eget förslag eftersom han anser att nackdelarna överväger ur beskattningsperspektiv.