Istället för Måsen…

Sedan några år tillbaka har Jurij Lederman tillsammans med regissören Michail Kazinik jobbat med öppna föreställningar där frågorna är viktigare än svaren och publiken spelar en viktig roll. Nyligen hade föreställningen Istället för Måsen… premiär – en musikalisk improvisation som väver ihop Anton Tjechovs kända och okända texter med musik från flera sekel.

Varför valde du att utgå från just Måsen?
   – Därför att det är Tjechovs svåraste pjäs där han verkligen spränger teaterns gränser. Han ansåg själv att han hade skrivit den mot alla regler. Måsen rymmer allt från det komiskt burleska till den djupaste tragedi och är oerhört mångbottnad.

På vilket sätt är pjäsen aktuell idag?
   – Genom att den understryker den moderna människans oförmåga att i ord uttrycka vad hon känner. Vi pratar så mycket utan att kunna förmedla våra innersta känslor och det visas väldigt tydligt i Måsen.

Vad menas egentligen med öppna föreställningar?
   – Att varje föreställning är unik och skapas tillsammans med publiken. Istället för att leverera en perfekt produkt med färdiga svar utgår vi från olika frågor som vi tillsammans med publiken söker svar på. Det handlar inte om att tränga sig på åskådarna utan mer om att skapa en själslig förening. Att publiken känner att den är med och påverkar föreställningen och spelar en interaktiv roll.

Hur då?
   – Dels har vi diskussioner både före och efter föreställningarna men vi tilltalar även åskådarna direkt från scenen. Eftersom publiken är ny varje kväll så förändras föreställningen hela tiden. Att jobba på det här sättet innebär att allt fungerar vissa kvällar och att man bara står och stampar nästa gång. Det är en risk man får ta om man vill ha en kreativ process på scenen. Vad vi gör är att inför publiken ifrågasätta vår förmåga att förstå texten. Publiken behöver inte sitta och anstränga sig för att förstå eftersom vi redan från början erkänner att vi inte har fattat hälften! När det gäller Tjechovs texter där varenda fras rymmer en inbyggd motsättning tycker jag att det är idiotiskt att påstå att man förstår allt. Jag har jobbat med hans texter i trettiofem år och fortfarande har jag fler frågor än svar. För mig är det ett sätt att vara närvarande i nuet att fråga istället för att leverera svar. Frågorna varierar ju också hela tiden beroende på vilka man spelar för och det är det som är så spännande.

På vilket sätt spänner Istället för Måsen… över genregränserna?
   – Dels är musiken viktig. Man kan nästan säga att det är en kamp mellan text och musik i den här föreställningen. Musik spelar ofta en stor roll i Tjechovs pjäser och därför vill jag ha med riktiga musiker och sångare som verkligen kan spela och sjunga precis som jag använder skådespelare som verkligen kan spela teater. Sedan har vi också vävt in mindre kända texter av Tjechov och alla scener finns i olika versioner.

Så varje scen spelas flera gånger?
   – Ja, vi har upp emot sju inrepeterade versioner av varje scen men oftast kör vi bara två eller tre. Vilka det blir beror på publiken och vilka frågor som kommer upp.

Men ni spelar hela pjäsen till slut?
   – Nej inte alls, vi spelar vissa scener som vi sedan varvar med olika texter och diskussioner med publiken.

Vilken roll spelar scenografin?
   – I stort sett spelar vi i ett tomt rum och så jobbar jag nästan alltid. Principen är att använda det som redan finns i rummet och på teatern, de stolar bord och scenkläder som redan finns här. Alltför ofta tycker jag att scenografin används för att skyla bristerna i en föreställning. Jag strävar efter att skala bort allt sådant och istället försöka nå teaterns kärna.