Som teaterskribent känner jag mig en smula malplacerad bland de tv-kameror och kabelvindor jag tvingas parera för att nå min plats bland publiken. Sissela Kyles nya show på Södra Bar & Kök i Stockholm är i första hand avsedd för televisionen.
Sålunda serveras också en dödssynd i taget – kvällens föreställning ägnas åt likgiltigheten.
Iklädd guldlamé och omgärdad av tunga sammetsdraperier och guldpläterade blomvaser gestaltar Kyle en rad illustrationer av denna dödssynd. Från tonåringens frapperande ignorans, via den överviktiga ensamstående kvinnan som i bristande handlingskraft röker spliff och tittar på MTV, till populärkulturens likgiltiga skurkar kontrasterade av vredgade hjältar.
Hennes imitationer av tyskbrytande nagelfilande antagonister och sammanbitna Harrison Ford-protagonister är klockrena.
Men detta är som sagt television och inte vilken television som helst utan Sveriges Television. Här ska i sann public service-anda inte bara underhållas utan också folkbildas. Det är lika delar allvar som humor och alla ska vara med.
Harrison Ford flankeras av såväl Dante Alighieri som Hannah Arendt och de obligatoriska inbjudna gästerna kombinerar popbandssångaren Love Antell med Karl Gerhard-forskaren Åke Pettersson som ger en lektion i civilkurage. Även den äldre generationen är förstås representerad. Här i form av Sisselas egen mamma vars mjuka, Astrid Lindgren-klingande röst vaggar in mig i en känsla av tidlös trygghet.
Sammantaget finns här något tillrättalagt och småputtrigt som man skulle ha kunnat undvika om man bara vågat välja. Men det går inte att förneka att Sissela Kyle är en utmärkt ciceron – skarp, proffsig och sympatisk.
Loading ...
