Och visst är listan över roller brokig. Genombrottet kom som Ella i ungdomsserien Glappet. På scenskolepraktiken spelade hon Paula, en låssmed med mycket hår under armarna i Maria Bloms Rabarbers på Backstage, bulimisk flicka i Jon Fosses Namnet på samma scen, ung sanningssägare i Louise Boije af Gennäs Bestseller på Elverket och för närvarande gör hon rollen som Mette, en hippieinspirerad tvåbarnsmor i Christian Tomners uppsättning av Festen på Dramaten.
Vi träffas efter ett publikgenomdrag av den sistnämnda. Platsen är det sofistikerade teaterhaket Frippe, där Julia Dufvenius morsar vänligt på kollegorna innan vi bänkar oss längs bardisken.
Mette är gift med Festen-familjens yngste son Michael, som minst av allt behandlar henne kärleksfullt. Julia Dufvenius beskriver henne som en iakttagare.
– Jag ser allt, men är inte så inkletad i resten av familjen. Jag vill nog mest att festen ska ta slut.
Genombrott i tv
Det hela började i Göteborg. Med en mamma som var producent på Nationalteatern fick hon teaterintresset så att säga via modersmjölken. Otaliga föreställningar satt hon i kulisserna, lyssnade, såg och drömde om att själv bestiga scenens tiljor.
– Jag ville egentligen inte gå gymnasiet, men eftersom scenskolan är en högskoleutbildning gjorde jag det ändå.
Ett par skådespelarjobb på Svt i Göteborg gjorde hon redan som 11-12-åring, men det så kallade genombrottet kom trots allt med Glappet, där hon efter sju provfilmningar erövrade en av huvudrollerna.
– Jag fick jobba med att bara filma under ett halvår och det var helt fantastiskt. Jag lärde mig massor. Och vi som medverkade blev ett gäng eftersom vi jobbade så mycket under så lång tid. Det var mer en livsstil vi inträdde än ett jobb.
Under Bergmans vingar
Tre och ett halvt år på Teaterhögskolan följde och strax därefter lämnade Julia Dufvenius sitt Göteborg och slog sig ned i en funkislägenhet på Gärdet i Stockholm tillsammans med skådespelaren Christopher Wollter och då nyfödda dottern Tilde. Helt nyförlöst hade hon nämligen sjungit och dansat sig till rollen som Gertrud i Ingmar Bergmans Maria Stuart.
– Jag hade inte så mycket på scenen, men Ingmar ville att jag och ensemblens tre andra unga tjejer, skulle vara med titta på arbetet varje dag. Det är jag väldigt, väldigt tacksam för, eftersom jag då lärde mig förstå lite grann av hur han tänker och jobbar.
Och det ena leder som bekant till det andra. Inte långt därefter ringde Bergman och frågade om Julia Dufvenius ville spela Karin i den nya tv-filmen Anna, uppföljningen till Scener ur ett äktenskap från 1973. Behöver jag nämna att hon tackade ja.
– Först blev jag mest chockad och förvånad och kunde inte riktigt förstå vilket fantastiskt arbete jag skulle få vara med om. Så läste jag manus på en gång och det var förstås otroligt bra. Nu börjar jag verkligen längta efter inspelningen, men undrar samtidigt hur jag ska kunna leva upp till det förtroende jag har fått.
Övar cello
Hennes rollgestalt Karin är – häng med nu! – dotter till Henrik (Börje Ahlstedt) och bor tillsammans med honom i en fiskestuga. Henrik i sin tur är son till Johan (Erland Josephson), som ju tillsammans med Marianne (Liv Ullman) bildade det krisande paret i Scener ur ett äktenskap. Även Marianne har en stor roll i den nya filmen. Titelns Anna figurerar enbart på ett foto av Henriks döda hustru, men är likväl en viktig person i filmen. September till och med november i år är det inspelning.
– Jag har redan förberett mig under en ganska lång tid, berättar Julia Dufvenius. Till exempel håller jag på att lära mig spela cello. Jag börjar få in greppen, men grepp och stråke samtidigt är svårt. Jag blir jättelycklig när jag prickar rätt toner.
Skådespelerska och mamma
Men före Anna ska hon skaka tänder inför ännu en premiär på Dramaten. Två dagar efter Festen-premiären sätter repetitionerna av Trettondagsafton i gång. Regissör är engelsmannen John Caird, som även stod för förra säsongens Shakespeare-succé på Dramaten, nämligen En midsommarnattsdröm. Då övertog Julia Dufvenius efter en tid Maria Bonnevies roll som Helena. I förväxlingskomedin Trettondagsafton ska hon spela den vackra Olivia, som förälskar sig i just Maria Bonnevies Viola, förklädd till man under namnet Cesario.
– Ibland är det skräckinjagande att få så stora och fina uppdrag. När Peter Schildt valde mig till Glappet visste han att jag var amatör och han regisserade mig väldigt hårt. Nu är jag utbildad och känner ett större ansvar både inför regissören och min karaktär.
Apropå ansvar börjar det bli dags för Julia Dufvenius att åka hem och lösa av barnflickan för att ägna kvällen åt nu tvååriga Tilde.
– Inför en premiär lämnar jag över mycket av ansvaret för henne på Christopher, men den tid jag är hemma tillbringar jag med henne.
Vi promenerar gemensamt mot tunnelbanan, men så bestämmer sig plötsligt Julia Dufvenius för att ta en taxi.
– Det är jag faktiskt värd, säger hon och vinkar hej med ett leende.
Loading ...
