Handlingen utspelar sig på ett äldreboende. En gammal dement kvinna i den händelsefattiga miljön på hemmet lever i sina minnen… eller… är det nu det händer? Inlåst på sitt rum, i ett gränsland mellan då och nu, fogar hon ihop minnesskärvor som upprör – men mest av allt väcker en nästan övermäktig längtan efter kärlek! En längtan som ibland spränger alla vallar och bryter ut i en obändigt livsbejakande passion!
Elvy Almström gestaltar denna mogna Julia och spelar fullödigt över ett stort register. Hennes spel ger rättvisa både åt den gamla sjukdomsmärkta kvinnan i livets slutskede som den sinnligt ungdomliga varelse hon förvandlas till när drömmen om kärleken får henne i sin makt.
Det finns bara två skådespelare på scenen. Romeo, Jonas Lundberg, får även han spela på flera strängar. Det är han som står för de musikaliska inslagen som både anger tonen eller bär upp huvudpersonens sinnesstämningar, ibland spännande i sin kontrapunktiska verkan i förhållande till texten.
Texten är mycket levande och de invävda citaten ur Shakespeares pjäs ger den en symbolisk mättnad. Linda Faiths regi är fint ciselerad, scenen (Lina Classon) funktionell och enkel.
Om en vecka är det dags för Allikateatern att åter börja turnera med denna föreställning. Jag hoppas att fler vill ta del av denna bit av en dold verklighet!
Loading ...
