På luckan till handskfacket i Johan Welltons gamla Volvo balanserar en Jesusikon i guldram. I vindrutan ligger en flaska lampolja av märket Festival. Man får förmoda att den sistnämnda är rekvisita och inget annat.
Johan är, det ovanliga yrket och bilpyntet till trots, en ganska vanlig, blond och trevlig kille. När han plockar fram sina sju studsbollar förstår man dock att han har något som inte alla trevliga, blonda killar har – ett brutalt bollsinne.
Turnépremiär vid tretton
Uppvuxen i en by utanför Västervik som han är, besökte Johan naturligtvis den kända visfestivalen en sommar. Där fick han uppleva gatuteater och det blev kärlek vid första ögonkastet. Tolv år gammal lärde han sig att jonglera och packade sin första turnékoffert redan följande sommar.
– I början fick allt plats i en koffert, då var det viktigt för mej att växa som artist och jag klarade mej utan hjälpmedel, berättar Johan och tillägger att det dessutom var mer praktiskt att resa med lite packning innan han hade körkort.
Första sommaren reste han runt i Sverige tillsammans med gycklarkompisarna i gruppen Fantasia. Vad föräldrarna tyckte?
– Det har varit helt okey för dem, svarar Johan och tycks inte ha reflekterat över att det finns föräldrar som inte alls skulle vara lika vidsynta som hans när det kommer till trettonåringar på varietéturné.
Byggde egen teater
I dag kör Johan oftast sin husbil till de gator och torg där han uppträder. Packningen har blivit mer omfattande. Numera innehåller den såväl förstärkare och mikrofon- headset som ett bord och en golvskiva, för att Johan ska vara säker på att ha studsvänliga ytor till sina jongleringsnummer.
Förra sommaren var han bland annat i Köpenhamn, Amsterdam, runt om i Österrike och på Fringefestivalen i Edinburgh för tredje gången. Han har jonglerat ”Down Under” (i Australien förstås) och i Londons Covent Garden har han uppträtt varje år sedan 1996. Men denna sommar har Johan inte kommit iväg utanför Sveriges gränser alls. En anledning är att han byggt en egen teater i Gävle, en stad där han tidigare spenderat tre år på cirkusgymnasiet. Teaterbygget tog tre månader och i maj hade han premiär för sin första inomhusföreställning Fraktgods i Teater Fabriken.
– Jag fick idén om att göra en inomhusshow för fem år sedan och började skriva manus. Från början bestod det bara av små bitar, sedan har det blivit nummer och nu är det en historia som handlar om mej – en historia om livet som gatuartist.
Improviserar vid problem
Och livet som gatuartist, hur är det då? Ganska tufft, om man får tro Johan, och inte bara konstnärligt sett, med mycket träning och den hårda konkurrensen på gatan, utan även rent praktiskt. På gatan kan allt hända och Johan berättar om första sommaren han var utomlands. Han var femton år, hade liftat med en pråm till Amsterdam och precis börjat lära sig yrket.
– Där kom det in en alkis och la sig mitt i min show, han började prata om allt möjligt och om att han hade tappat sin sko. Det hela slutade med att jag satt där och försökte få på skon på hans svullna alkisfot.
Numera har Johan ganska bra kläm på hur man handskas med folk som riskerar att sabotera hans föreställningar.
– Jag har kommit fram till att det är okey att folk stör så länge det funkar i showen, men när det jag byggt upp börjar kallna, eller om någon tar mina grejer, då blir jag förbannad – eller spelar förbannad. En alkis kan man ”skrämma” iväg genom att se ut som en ilsken hund men det funkar inte på knarkare, man vet aldrig vad de kan hitta på. Med knarkare måste man vara mer som en pappa och bara leda iväg dem.
– Men det blir alltid ett intressant verklighetsskådespel när sånt här händer, tillägger Johan och briljerar med sin otroligt positiva livssyn.
Dubbelt galet
Han lägger alltid ner stor energi på att bygga en bra show. Det som driver honom är att ge publiken en oförglömlig upplevelse och han talar mycket om att vara lyhörd för publikens reaktioner. Och på gatan gäller det att få publiken att stanna kvar ända till finalen.
– På teatern är det ingen som går när det blir tråkigt, även om man ibland kunde önska att publiken kastade tomater i Sverige. På gatan måste glöden finnas, annars går folk, men även inne på teatern måste man bry sig om publiken, annars bryr man sig inte om sig själv.
Till sin inomhusshow Fraktgods har Johan fått regihjälp av Morgan Alling, som vi bland annat kunnat se i några av Teater Hallands galna improvisationsföreställningar och just nu på Dramaten som Mercutio och herr Montague i cirkustolkningen av Romeo och Julia.
– Morgan är den första jag har träffat som har galnare idéer än jag själv och jag har för första gången hört mig själv tveka inför vissa av hans förslag. Nu vill han att vi ska bygga en gatuteaterbuss med utfällbar scen. Vi får se, det kanske blir av så småningom.
Men först ska Johan på Sverigeturné med Fraktgods och planen är att showen ska turnera hela nästa år.
Loading ...
