Hur mår Byteatern i dag?
– Byteatern mår bra. De senaste två åren har vi haft utsålda
skolteaterturnéer och vi har en fullbokad höst framför oss. Vi har ordning på ekonomin och satsar på kärnverksamheten, det vill säga barnteater och större vuxenföreställningar, samtidigt som det totala antalet produktioner per år har minskat något. Men vi är glada att vi uppfyller vi de kulturpolitiska målen: att spela barn- och ungdomsteater i varje kommun i länet.
Så allt är frid och fröjd?
– Vi skulle förstås kunna må ännu bättre. Att vi tvingats dra ned på
produktionstakten beror bland annat på att vi sedan 1997 förlorat fyra årsverken på grund av uteblivna anslagsökningar.
– Egentligen skulle vi vilja växa i stället: bli en mötesplats för all
gränsöverskridande scenkonst i området: dans, mask- och
berättarteater. Och på önskelistan står också en återkommande iscensättare, en husregissör. Det jobbar vi på för närvarande.
Ert treåriga projekt med Kajsa Giertz och dansteatern tog slut i fjol. Hur påverkade det Byteatern?
– Vi hade hoppats att det skulle bära vidare, men regionförbundet hade inga pengar. Det är problemet med den här typen av projekt, de är tidbestämda, det är ändliga pengar. Egentligen borde dansprojektet ha varit bättre förankrat regionpolitiskt.
Samtidigt drog ni ju igång ett annat samarbetsprojekt: med Cirkus Cirkör och Cirkuspiloterna. Hur tillkom det?
– På Byteatern har det ju alltid funnits ett intresse för varietén, för
rörelsebaserad scenkonst över huvud taget. Och när vi så fick kontakt med Åsa Johannisson från Cirkuspiloterna så var det ett ganska naturligt steg, ett sätt att fortsätta den linje vi var inne på med dansteatern.
– Vi hade två veckors workshops med Cirkuspiloterna och två offentliga
”happenings”, men vår nya pjäs, Hjärnstorm, är en
egen produktion. Till den har vi anställt två nyutexaminerade cirkusartister, Jens Sigsgaard och Gry Lambertsen från Danmark.
Nu i höst har ni också inlett ett samarbete med det lokala näringslivet, om kreativitet. Vad går det ut på?
– Vi har bland annat bjudit in professor Ingeman Arbnor som ska hålla i ett seminarium tillsammans med näringslivsfolk och konstnärer. Arbnor menar att entreprenörer och konstnärer egentligen drivs av samma strävan: att få se idéer förverkligade. Målet är inte allt – vägen, spänningen är också mödan värd.
– Det här är ett sätt att möta näringslivet i regionen, skapa nätverk och kontakter. Dessutom är seminarierna delar av vårt tema i höst: Hjärnan. I Hjärnstormutforskar vi ju kreativiteten med hjälp av vår rörelsebaserade teater.
Loading ...
