Krossad, kär och kraftfullNora Nilsson fastnade för det melodiska språket och de sköra men starka karaktärerna i Krossad.
Fördjupning [2009-11-03]

Krossad, kär och kraftfull

INTERVJU. Tre utsatta syskon står i centrum när Göteborgs stadsteater sätter upp Krossad. Repetitionerna har varit omvälvande, berättar regissören Nora Nilsson som är kär i karaktärerna. Hon ser manuset som ett partitur som gör det mörka hanterligt.

Nora Nilsson är inte ny som regissör – hennes Snöhumla föll till exempel i god Nummerjord i höstas. Men med Krossad tar hon klivet in i institutionernas värld.
   Att det blev en pjäs om övergrepp, ångest och hämnd beror på dramatikerdebuterande kompositören Ailís Ní Ríains språkkänsla, och på karaktärernas livsvilja: Nora Nilsson tycker att Krossad överraskar och inger hopp, trots allt.


Nora, dramatikern Ailís Ní Ríain är ju musiker i botten. Tycker du att det märks i den här pjäsen?
   – Ja, när man läser Krossad känns det som ett partitur – rytmiserat till minsta lilla detalj. Om man följer scenanvisningarna blir texten melodisk. Språket används som toner.


Kan du ge exempel?
   – Ailís ser till exempel de olika rösterna som stämmor. Och hon jobbar framför allt rytmiskt med scenerna. Instruktionerna är tydliga – man får veta exakt när tempot ska stegras eller stagnera. Det har vi följt.


Varför valde du att sätta upp just Krossad?
   – Jag tycker om att man inte vet vad man får – allt förändras i slutet. Sedan kände jag att texten var en verklig utmaning. Jag har inte läst något liknande förut.


Så vad handlar den om?
   – Det är en självbiografisk, fruktansvärd historia om tre barn med en demonisk, våldsam pappa och en mamma som dricker. Det är starkt, men skrivet så att man ändå orkar följa med. Allt vi ser på scen har hänt, men det beskrivs med en förhöjning. På så vis blir det något mer än socialrealism.


Är pjäsen skriven i terapeutiskt syfte, tror du?
   – Ja, det tror jag. Det är ju Ailís första pjäs och den är helt självupplevd. På det sättet kan det säkert vara en form av egenterapi.


Hur känns det att regissera något så starkt?
   – Ja, du. Jag har frågat mig själv varför jag gör det. När jag läste Krossad grät jag, men jag blev samtidigt inspirerad av det svarta. Det är skrivet med värme – man blir kär i de tre syskonen. Jag tror att det är överlevnadskampen som fångar mig. Barnen hittar olika vägar att överleva de värsta övergreppen. Det känns viktigt och hoppingivande.


Har du och ensemblen lärt känna varandra väl under arbetet?
   – Ja! Det gör man oundvikligen med ett sådant här material, och alla har vi våra kors att bära. Vi har haft många samtal, jag och skådespelarna Eric Ericson, Fredrik Evers och Mia Höglund Melin. Det har varit en givande del av arbetet, men inte enkelt.


Du gör debut som regissör. Hur känns det?
   – Jag har ju regisserat förut, men det är min debut på en institution. Det känns nervöst. Samtidigt är det en lyx att få jobba så här.


 


FAKTA
Krossad, av Ailís Ní Ríain, får Sverigepremiär på Göteborgs stadsteater på fredag den 6 november, i regi av Nora Nilsson.

Liv Landell Major

Share/Bookmark
Tyck till!

Så här tycker Nummers läsare