För första gången genomför Kulturrådet och Sveriges kommuner och landsting en enkätundersökning för att få en bild av hur kommuner, landsting och regioner satsar på kultur och fritid i ekonomiska kristider. En bild som är viktig att ha inför nästa års förhandlingar om kulturkoffertar.
– Det är viktigt att vi noga följer utvecklingen och ser hur man prioriterar i ett hårt ansträngt ekonomiskt läge. Sådant kan ju påverka även de statliga insatserna på kulturområdet, säger Kulturrådets generaldirektör Kennet Johansson i ett pressmeddelande.
Jämförelsen gäller åren 2008 och 2010. Kulturrådet ser landstingen och regionernas ökade budgetar som en del i en trend av större regionalt ansvarstagande för kulturen. De fem landsting som minskat sina budgetar ligger i två röda minussjok på Sverigekartan: södra skogslänen Jämtland och Västernorrland samt ett bälte från Smålandsskogarna ut i Östersjön: Kronoberg, Kalmar och Gotland.
På kommunsidan ser det dystrare ut: fyra av tio kommuner minskar sin budget, tre av tio ökar. Två av tio har oförändrad budget, vilket i praktiken är en minskning eftersom priser och löner inte står stilla.
De mellanstora kommunerna med mer än 25 000 invånare och utpräglade glesbygdskommuner har minskat mest medan en stor majoritet av storstäder och förortskommuner ökat.
Vilken politisk majoritet som styr i kommuner eller landsting verkar inte spela någon roll för ökad eller minskad budget: vänster som höger höjer och sänker i stort sett lika ofta.
Kulturrådet kommer att fortsätta följa utvecklingen de kommande åren.
– Innehållet i den här första rapporten är inte så dramatiskt, men effekterna vid en lågkonjunktur träffar de offentliga systemen med en viss fördröjning. Prognoserna indikerar att de kommande två-tre åren blir bekymmersamma, säger Kennet Johansson.
Loading ...
