Samtidigt som kulturminister Lena Adelsohn Liljeroth idag presenterade den statliga kulturbudgeten för 2010 passade hon och regeringen på att även lägga fram kulturpropositionen ”Tid för kultur”, som bygger på den tusensidiga kulturutredningen som presenterades i februari.
Den reform som alliansregeringen satsar mest krut på i propositionen är den så kallade portföljmodellen. Reformen innebär att regioner, landsting och kommuner framöver i sina förhandlingar med Kulturrådet ska få större inflytande över hur de statliga kulturanslaget används regionalt och lokalt.
Politiker på regional/lokal nivå är generellt positiva till förändringen. Kritikerna däremot varnar för dels bristande regional-lokal kompetens. Dels och framför allt för att kulturen i slutänden kommer att få svårare att hävda sig – och därmed förlora resurser – när den ska försvara sig mot lokala hjärtefrågor som vård, skola och omsorg.
Regeringen kallar reformen för ”kulturen närmare medborgarna”, men hur portföljmodellen praktiskt ska fungera är fortfarande oklart och ska ses över av en ”särskild utredare”. Modellen ”bedöms kunna införas 2011”.
Skapande skola byggs ut från att idag omfatta högstadiet till att framöver även inkludera årskurserna 4–6. Budgeten fördubblas till 112 miljoner. Värt att notera är att uppemot 15 procent av landets kommuner ännu inte fått några pengar från Skapande skola. Det är också mycket osäkert hur många arbetstillfällen projektet genererat för kulturutövarna – något som kulturministern lovade skulle öka vid reformens införande.
Framtidens kultur gjorde förra året sina sista ekonomiska utfästelser till fria och nyskapande kulturprojekt. Regeringen vill nu ersätta stiftelsen Framtidens kultur med Kulturbryggan (ett begrepp man för övrigt stulit från Socialdemokraterna).
Men Bryggans planerade sjösättning är först 2011 och med en budget på 25 miljoner om året som ”mål” – Framtidens kultur fördelade det dubbla. Resten hoppas regeringen på ska komma från annat håll.
Av den stora myndighetsomorganisation som kulturutredningen föreslog talas nu tyst. Att Kulturrådets uppgifter stöps om på sikt står klart – hur är dock oklart. Utöver detta är den stora nyheten att regeringen föreslår ”en fristående” Analysmyndighet (myndigheter gör annars själva sina analyser). 7 miljoner uppskattar kulturministern Analysmyndighetens budget till. Hur myndigheten ska fungera och hur många anställda den ska ha kunde hon däremot inte lämna besked om.
Kulturpropositionens förslag kommer inte att förändra saker och ting i det korta perspektivet, men på lång sikt pekar regeringens nya kulturpolitik mot att staten väsentligt drar ner sitt ansvarstagande för den nationella kulturpolitiken och istället förlitar sig på att såväl regioner och kommuner som det civila samhället och näringslivet ska vara med och betala; liksom den enskilde individen beroende på förmåga och villighet att betala.
Däremot får regeringens kulturbudget för 2010 ett snabbare genomslag kulturpolitiskt. Med hänvisning till kristiderna tvingar regeringen nu nästan alla med statligt anslag att spara 1,5 procent. Ändå ska ingen få mindre, lovade kulturministern – och syftade på omfördelningar och kompenserande pris- och löneuppräkningar. Men det stämmer inte för till exempel frigrupperna som har ytterligare år av kräftgång framför sig med frysta anlag både 2010 och 2011 – och ingen pris- och löneuppräkning.
För Riksteatern är direktivet fortsatt färre produktioner och istället ökat regionalt samarbete. Riks anslag höjs en halv procent, medan anslagen för andra nationella institutioner som Operan och Dramaten räknas upp 4,1 respektive drygt 2 procent.
LÄNKAR
Läs mer om förslaget till ny kulturpolitik på regeringens webbplats
Läs Nummers artikel från februari om kulturutredningen