Kulturhuset: E.L.D. 20 år!

Det första verket, Döden, Döden, som skapats för och med äldre professionella och amatörer, stimulerar till ett annat slags seende där tiden saktas ner så att de små detaljerna, de icke-fullföljda rörelserna och skeendena kommer i fokus. Den laddade stillheten och närheten till en än större stillhet fångas upp av den vita scenografin.   
   Amatördeltagarna visar att kroppar med ett långt livs erfarenhet har en stark utstrålning i sig själva bara de tillåts bli sedda, som i detta verk. Ett verk som också poängterar att erfarenhet förhöjer konstnärsskap som när Kari Sylwan med ett minimum av rörelse skapar en vibrerande vision av människans sköra styrka eller som när Hervor Sjöstrand i en svävande dans förmedlar känsla av tyngdlös luftighet.
   Döden, Döden ger djup åt det efterföljande verket Nöd och lust, som skapats för och med dansare som befinner sig mitt i livet. Den högre energigraden reflekteras redan i dansarnas entré när de rusar in på scenen och av den mättade, och mycket vackra, energifyllda ljusscenografin, där en grön laser skapar virtuella väggar av ljus och rök i scenrummet.
   Genom att på detta sätt blixtbelysa människovarandet tydliggör Lilja likheterna mellan den åldrande människan och den unga vuxna och bevisar därmed det meningslösa i att ge livet ett bäst före datum.