BERLIN. Efter ett år som det återförenade Tysklands huvudstad är Berlin fortfarande en historia om två städer som har svårt att klara omställningen. För kulturlivet hotar svältkost, och nu går stridens vågor höga.
– Inte ens under nazismen eller kommunismen tillät politikerna sig att i sådan grad diktera vad som ska spelas, har pianisten och dirigenten Daniel Barenboim sagt i bråket om bristen på pengar till kulturen.
Som konstnärlig ledare på Staatsoper – ett av Berlins tre operahus – har Barenboim hotat avgå om han inte får omkring 40 miljoner kronor till sin budget, och om inte Berlins politiker ger upp sina planer på att slå ihop operahusen.
Barenboim hämtades till Berlin 1992, då eufori rådde efter återföreningen. Få förutsåg hur svårt det skulle bli att bevara stora kulturinstitutioner i både Öst- och Västberlin.
Kalla kriget
Under kalla kriget fick de massivt stöd på grund av prestigekampen mellan öst och väst. Idag har Berlin mist sitt politiska symbolvärde och tvingas i det federala Tyskland konkurrera med Stuttgart, München, Frankfurt, Dresden och Hamburg om pengarna.
Utöver tre operahus har Berlin sju symfoniorkestrar, 50 teatrar, 170 museer och över 300 gallerier – och ett gigantiskt underskott i kulturbudgeten. Samtidigt faller invånarantalet och utgifterna för återföreningen tvingar staden att tänka i nya banor.
Barenboim varnar för kortsiktighet i kulturpolitiken och arbetar på en krisplan för Staatsoper. Han ger återföreningen mycket av skulden för problemen, som också anfäktar Berliner Filharmoniker.
– Västberlin var Västvärldens enklav i det kommunistiska havet och pengarna strömmade in av politiska skäl. Nu är subventionerna borta, skatterna högre och lönerna lägre, säger Barenboim.
Över 50 000 berlinare flyttar ut varje år, medan bara 30 000 flyttar in. Berlin har i dag 3,5 miljoner invånare, men förstäder i delstaten Brandenburg, med lägre skatt, lockar.
Minskad personal
Barenboims Staatsoper på huvudgatan i det tidigare Östberlin, Unter den Linden, ligger inte långt från Komische Oper, som klarat sig genom att satsa på ”lätta” föreställningar. Enligt planerna ska detta fortsätta, medan Staatsoper ska koncentrera sig på balett och klassiska stycken. Nutida verk överlämnas till Deutsche Oper i västra Berlin.
– Det finns bara en möjlig väg: att minska personalen, bli mer flexibel och utveckla ett tätt samarbete mellan de tre operahusen, anser kultursenatorn Christoph Stölzl.
Stözls operareform har den här veckan fått stöd av en politisk majoritet. Stölzl säger att Berlin därmed kan behålla en bred repertoar – men på längre sikt kan det bli svårt att behålla internationella stjärnor som Barenboim, Claudio Abbado, Kent Nagano, Pierre Boulez och Zubin Mehta.
Berliner Filharmoniker, som under Herbert von Karajans ledning fick status som värdens bästa symfoniorkester, ska från 2002 ledas av britten Simon Rattle, ett av musikvärldens underbarn. Förväntningarna på förnyelse står även där i bjärt kontrast mot de ekonomiska problemen.
Loading ...
