Kurt Quo Vadis? på Ögonblicksteatern

Det handlar om Kurt, truckföraren, som går in i en existentiell kris när han börjar jämföra sig med sin begåvade arkitektfru och plötsligt förstår att han är totalt oviktig. Varpå han får den geniala idén att han ska dammsuga världen för omedelbar berömmelse. För att slutligen, efter många misslyckade viktighetsförsök, bli en sann vardagshjälte tack vare sin skicklighet som truckförare när han rycker in och räddar sonens dagis som har rämnat sönder och samman.
   Det är alltså klasstillhörighetsfrågor- och samhällsrollsproblematiker som ligger till grund för den huvudsakliga konflikten i Loes berättelse om Kurt.
   Min 5-åriga dotter, som jag även har läst boken högt för, följer med på föreställningen. Hon gillar den verkligen! Men hon säger att hon nog gillar boken bättre. Varför då, undrar jag? Jo, ”därför att i boken bråkar inte Kurt och Anne-Lise”, säger hon.
   Det här dramaturgiska valet, att lägga in en extra konflikt mellan Kurt och hans fru, utöver den som finns i barnboken, är föreställningens definitiva Akilleshäl. Det krockar med Loes tematik och frågan är om idén verkligen ligger i linje med vad så små barn kan eller vill hantera när de går på teater? (Föreställningen rekommenderas från 5 år, reds anm).
   Men när berättelsen följer Loes upplägg, i kombination med Juan Rodriguez scenlösningar, är det å andra sidan riktigt briljant på scenen. För Rodriguez har ett tydligt handlag med både skådespelare och berättelse, vilket blir en bärande faktor. Med skuggspel skapas en serie av bakgrundsmiljöer som kontrasterar skådespelarna. Det är effektivt, kreativt och inger en härlig mystik.