I Cora Sandels roman Kranes konditori tar sömmerskan Katinka Stordal plötsligt en för omgivningen oförklarlig time out. Hon sätter sig på Kranes konditori och dricker, vägrar att gå hem trots alla kunder som väntar på sina nya klänningar till stadens jubileum.
På Borås stadsteater har Anna Sjövall planterat om historien till idag. Hennes dramatisering har fått namnet Skandal och lokalförankring i textilstaden – vilket inte ger någon extra utdelning.
Visst kan vi känna igen Katinka, den frånskilda, utarbetade tvåbarnsmamman som tycker sig ha nått vägs ände. Hennes uppror är närmast mer trovärdigt idag, än när romanen skrevs 1945. Iscensättningen får därför svårt att leva upp till titeln. Vem blir omskakad av den här skevande historien?
Skalet är nytt medan intrigen trots omgörningen känns så daterad att klockorna stannar. Den förträngda kärlek, förtvivlan, passion och resignation som är drivkraften hos Sandel lyckas aldrig tränga igenom här.
Scenografen Charlotta Nylund har tänkt sig ett trendigt latteställe med betongliknande bänkar och plexiglasväggar. Det intima rum dit Pia Edlunds Katinka tar sin tillflykt – och får sällskap av Jussi Larnös uppmuntrande halvlodis – markeras med en stor sittpuff och gardin att dra för, från publikens håll. Scenbilden ger ett begränsat, tvådimensionellt spel trots att Anna Sjövall försöker skapa djup med figurer bakom den genomskinliga väggen.
Det verkar som om regissören inte har bestämt sig. Spelstilarna går i kors, från stiliserad ironi till pilsnerfilmsfars. Var det tänkt som dynamiska krockar så fungerar det inte. Den som inte är bekant med romanen lär ha svårt att greppa persongalleriet, Sjövalls dramatisering står inte på egna ben och skådespelarna har svårt att hitta fäste. Vad är det för historia som berättas, vari ligger skandalen?
Okej, Katinka är beredd att överge barnen, det upprör fortfarande. Men dottern, döpt till Nora som en tydlig fingervisning, kommer inte att nöja sig. Hon citerar Henrik Ibsen och Natalie Sundelin i rollen vill genomlyst gå sin egen väg.
I den här miljön blir de iakttagande dialogerna med Fru Krane (Moa Myrén) och Eva Claars servitris mer misspassade än retro, trots vita finförkläden mot svart. Att portvinet är utbytt mot champagne hjälper föga.
Loading ...
