Diktatorn heter Ulf Starks självbespeglande saga för viljestarka barn med curlande föräldrar. Många mammor, pappor och mappor ler nog lättat åt att någon annan har hittat på ett passande namn åt deras minderåriga familjemedlemmar.
Starks bok kom ut 2010 med illustrationer av Linda Bondestam. Nu sätter Roger Westberg upp sin dramatisering av boken på Boulevardteatern och troligtvis skapar uppsättningen lika mycket igenkänning hos 3-8-åringarna som hos medföljande föräldrar. Med chanson till dragspel och en stor portion humor berättar Isabell Skarby Hay och Gustav Lundkvist om den lilla diktatorn med Charlie Chaplin-mustasch och despotiska fasoner.
En enkel kuliss, en slags kurragömmalåda, är spelplats för en tablåteater där Skarby Hay och Lundkvist turas om att vara mamma, pappa och dagisförälder till denna bestämda lilla människa, som är envåldshärskare i sitt egenutnämnda universum och som så ofta får som han vill, om det så gäller vem som ska läsa godnattsaga, att solen ska gå upp på morgonen eller varthän promenaderna med privatchaufför och kamouflagefärgad vagn ska bära.
Med lätt humor, musikalitet och uppfinningsrikedom iscensätts Starks bok. Det är ett sagospel med en tematik som går att spåra i den absolut närmaste omgivningen, men också en fiffig light-lektion i politik för de allra minsta.