Lilla teatern i Umeå: Klungan

Mannen två stolar bort kastar med huvudet när han lägger sina stora gapskratt. Själv jobbar jag upp ett skönt grundfniss som kulminerar under vissa sketcher. Till slut räcker det med att två killar i morgonrock iförda leksaks-indianfjäderskrudar kommer in på scenen för att underhålla mitt fnissande.   
   De visar sig dessutom vara porrfilmsindianer som tagit sig iväg från sina värmländska vårdjobb för att jobba sig upp i porrfilmsbranschen i USA. Mera gapskratt.
   Andra höjdarinslag är den rappande hiphopkillen som kommer till dotterns klass för att berätta om sitt jobb, en absurd stofil som från en korgstol berättar om farbror Hans rävjacka (uttalas: reevjacka), och de två avdankade filmarbetarna som hoppat av filmskolan i 34 år nu.
   Sketcherna varvas med mjuk musik från husbandet och dess gästartister. Det hela avslutas med en finstämd berättelse om ett jordgubbsland som får mig att bara fortsätta storfnissa. Flera dagar senare fnissar jag fortfarande.