Fördjupning [2001-09-12]

Lillasyster Lina

Den 14 september har en ny uppsättning av Anton Tjechovs 3 Systrar premiär på Stadsteaterns stora scen. Den här gången är det den berömde regissören Robert Wilson som tagit sig an de tre systrarnas berättelse. Rollen som lillasystern Irina görs av Lina Englund.

De tre systrarna Olga, Masja och Irina längtar bort från sin tråkiga vardag i den lilla ryska provinsstaden. De drömmer sig tillbaka till Moskva, som är deras födelsestad. För Lina Englund som spelar Irina, den yngsta systern, knyter systrarnas längtan an till ett aktuellt fenomen i vår tid.
   – Vi har väldigt många val och vi förkortar alla jobbiga saker – som ju är livet – för att vinna tid för något ”speciellt”. Men vad är det?

Tjechov med nya ögon
Robert Wilsons 3 Systrar blir inte en traditionell Tjechovtolkning. Wilson, som är en av teatervärldens ledande nyskapare, arbetar lika mycket med rörelse som med ord.
   Lina Englund säger att hon aldrig arbetat så här förut och tillägger att hon tycker att det är roligt och spännande. Dessutom tror hon att det bitvis kan bli roligt även för publiken eftersom Wilson lyfter fram de komiska partierna i pjäsen.
   – Om vi lyckas!
   Det vet hon inte säkert förrän hon fått publikens reaktioner, för än så länge spelar ensemblen för en tom salong. Men det märks på hennes entusiasm att hon har stort förtroende för Wilsons regi.
   – Jag tycker om att arbeta med regissörer som har tillit till skådespelarna.

Ett nytt slags frihet
När man ser Wilsons genomarbetade regi är det lätt att tro att han styr sina skådespelare med järnhand. Men Lina har en helt annan erfarenhet.
   – Han har ju en klar bild av hur han tänkt sig rollerna. När vi kliver in på scenen dyker nya förslag upp. Ibland uppstår en krock mellan hur vi upplever våra roller och hur Wilson upplever dem och resultatet hamnar någonstans mitt emellan.
   Hon förklarar den här öppenheten hos Wilson med hans konkreta arbetssätt. Han ger skådespelarna tydiga ramar, men inom ramarna får de mer frihet än när de inte har några ramar alls.
   – Väldigt många som har sett oss repetera har sagt att det är roligt att se honom arbeta. De tycker om att se hur mycket frihet det finns för oss. Och så är det, han ger oss en skiss och sedan är det upp till oss att fylla den.

Rörelsen är likvärdig med ordet
Wilson lägger lika stor vikt vid rörelsen som ordet och därför inleddes arbetet med 3 Systrar av en workshop som helt ägnades rörelser. Lina Englund tycker att det var ett mycket intressant sätt att nalkas den för många välbekanta pjäsen.
   – När man först arbetar med rörelse utan tal och sedan plockar in texten uppstår något helt nytt.
   Även om Wilson kräver stor koncentration av dem säger hon att det är en skön koncentration. Hans rena, nästan asketiska arbetssätt, fungerar också som en frigörelse från skådespeleriets schabloner.
   – Det enkla är det svåra, som att bara stå, och han är bra på sådant.

Vad händer med texten?
När jag lite oroligt undrar vad som då hänt med texten, säger Lina lugnande att även om det strukits en del är det väsentligaste kvar. Det är heller inte något problem att Wilson inte förstår svenska eftersom han arbetar med rösten på ett annat sätt.
   – Han arbetar musikaliskt, med rytm och flöde, med melodi och röstkvalité.
   Och hon tycker att det behövs när man skall spela en rysk pjäs eftersom den ryska mentaliteten är helt annorlunda än den svenska. Lina tycker att ibland när svenskar spelar Tjechov så saknas den ryska esprin och blodfullheten.
   – Men det vi gör är en förhöjd form som rymmer möjligheter som skulle förloras om man spelade i Moskva. Det krävs en nordisk hjärna för att spela så här.
   Och uppenbarligen behövs även Robert Wilson.

Lena Andrén

Share/Bookmark
Tyck till!

Så här tycker Nummers läsare