Varför heter scenen c/o?
– För att det ska fungera som ett ”tillfälligt hem” för gästande grupper och artister där de blir väl mottagna och dit de vill komma tillbaka. Samma sak för publiken. Ett vardagsrum, fullt med injektioner dit man kommer tillbaka, ofta. För att få överraskningar, distraktion eller frågetecken. En teater som också kan erbjuda en introduktion och kompletterande kunskap i form av teater, en föreläsning, ett kort samtal efteråt …
Låter folkbildande?
– Folkbildning är svenska språkets vackraste ord, tycker jag. Ett viktigt skäl till varför jag återvänder till stadsteatern är mina år som chef för Parkteatern 2003–2004. Det var kulturpolitik i praktiken, att få presentera scenkonst för en stor, nyfiken, uppskattande publik.
Du blir chef för Parkteatern igen 2010.
– Ja, och jag kommer att ta med mig Parkteaterns generositet till c/o Stockholms stadsteater. Med skillnaden att den här scenen inte kommer att vara gratis. Annars är båda scenerna numera gästspelsbaserade och mycket av mitt arbete kommer att handla om att försöka få koll, att se en fruktansvärd massa föreställningar, prata, lyssna och scouta. Jag tror det kan bli en bra kontinuitet i de två scenerna, att innehållsfyllandet kan hänga ihop. Liksom att programläggandet måste hänga ihop, annars kommer jag väl vara död före november.
Vad får du för personal?
– Enda personalförstärkningen är en egen marknadsförare. I övrigt får jag använda mig av befintliga resurser på teatern.
Hinner du vara chef för två scener?
– Hur stolt man än är så orkar man inte hur mycket som helst, hur länge som helst. Det är en utmaning. Under en begränsad period tror jag att det kommer gå bra.
Att driva en gästspelsscen är väl inte gratis?
– Nej det kostar, och det måste få kosta att driva en gästspelsscen. Men på ett annat sätt än att göra egna produktioner, det belastar inte verkstäderna. Det blir som en fri arena i huset.
Har du fått en budget?
– Inte låst ännu eftersom säsongen börjar först till hösten.
Är det inte sent att inte ha en budget ett halvår innan?
– Stadsteatern jobbar med en extrem flexibilitet i budgetarbetet. En rörlighet i alla resurser. Allt flyter tills det sätts ner, och det gör det ganska sent. Ett arbetssätt jag är övertygad om är en del av den ekonomiska framgången på Stadsteatern.
Du är inte orolig för att du inte får tillräckliga resurser?
– Visst är jag det. Det blir en utmaning att varje dag få ihop pusslet. Att det blir så bra som möjligt, och att vi kan göra det vi ska utan kroknande ryggar.
Vad för gästspel tänker du dig på c/o Stockholms stadsteater?
– Mitt uppdrag är inte särskilt hårt specificerat. Jag ska leta gästspel och enda riktlinjen är att det i första hand ska vara sådant Stadsteatern inte producerar själv, utan som kompletterar den befintliga repertoaren. Vilket kan betyda en massa saker, till exempel andra uttryck: nycirkus, dans, stepp, dockteater, avantgarde … Det kan vara från frigruppsvärlden såväl som från institutioner i Sverige, Norden och världen.
Länsteatrar?
– Jag tar emot alla förslag, och kommer att resa mycket i Sverige och se vad som händer. Jag har fått uppdraget att vara konstnärlig ledare och tänker vara hänsynslöst kvalitetsmedveten i mitt repertoarläggande. Så har jag i varje fall tolkat uppdraget. Jag kommer att gå på det som jag tycker är viktigt, spännande, nydanande och fruktansvärt bra. Vilket kommer att ligga långt före alla eventuella politiska aspekter.
Med politiska aspekter menar du …?
– Som att alla län ska vara representerade, eller någon annan ”helig” rättvisa. Jag vill presentera bra saker från övriga Sverige som Stockholmspubliken inte har möjlighet att se. Inte sitta med ett fördelningsschema och titta på procentsatser för fria grupper, internationellt, länsteaterproducerat och så vidare. Repertoarens lustfylldhet ska få bestämma, och dragningskraften.
Är du enväldig i besluten eller kommer du att ha ett repertoarråd?
– Det vet jag inte ännu. Jag pratar med många och behöver naturligtvis spanare både runt om i världen och i Sverige. Jag tycker om att jobba i ett konstnärligt råd, om inte annat för konfrontationens skull. Men ytterst har jag som konstnärlig ledare ansvaret. Och i och med det en viss enväldighet också.
FAKTA
Linda Zachrison är 35 år. Hon kommer närmast från en chefspost på Svenska filminstitutet. Har tidigare varit en av de drivande bakom Stadsteaterns projekt Backstage, vd för Cirkus Cirkör, chef för Parkteatern och politiskt sakkunnig åt kulturminister Leif Pagrotsky.
LÄNK
c/o Stockholms stadsteater