Livet är vidunderligt på ADAs musikaliska teater

Det professionella och privata utgör undersökningsobjekten i Livet är vidunderligt, en föreställning där gränsen mellan teater, dans och performance överskrids. Under den knappa timme föreställningen pågår presenterar Annica B Lewis och Fia Adler Sandblad kvinnor i olika stadier av sammanbrott.

Vi välkomnas in i den enkla salongen av det dräktklädda skådespelarparet. Proffsiga men ängsligt tillmötesgående gestaltar de schablonbilden av yrkeskvinnan. Snart är de inbegripna i en hetsig stressdans. De springer kors och tvärs i rummet och för sina mappar in och ut ur osynliga arkivfack.
Dansen bryts upp av ett lugnare, självsäkrare parti där de elegant balanserar mapparna. Utmattade sjunker de så ihop på två stolar, med benen vulgärt isär utstöter de monotona stön som för tankarna till fågellåten. Plötsligt lämnar de scenen och låter våra blickar följa dem in i omklädningsrummet, in i det allra intimaste. Medan de byter om till varsin pastellfärgad negligé för de en lika vardaglig som absurd konversation om tacokrydda och avokadomix.
Här målas kontrasterna mellan yrkes- och privatliv med kraftiga penseldrag. De kommer ut med varsin kudde som ömsom knådas som en deg, ömsom vyssjas som ett barn. De enkla, associativa bilderna dominerar föreställningen och vissa scener närmar sig gränsen till det banala. Men det är också genom att leka med igenkännbara bilder föreställningen lyckas undersöka gränserna för det mänskliga.

Anna Håkansson