Luckan på Teater Västernorrland

Det är inte de med högst betyg och stora framtidsplaner vi får möta. Rasmus (Jens Nilsson) jobbar på call center och har en arbetslös problempappa. Han närmar sig Edith (Hanna Schön) som gått individuella programmet och har en nyskild problemmamma. Edit försöker få tillbaka kontakten med sin bästis från grundskolan, Nila, spelad av Maria Granhagen. Nila är gravid men vill inte berätta om det för då säger alla att hon ska göra abort. Martin Rosengardten gör den ensamme flyktingpojken Nosrat och visar hur svårt det är att kommunicera på ett främmande språk. Detta utan att ta till de vanliga klyschorna för hur invandrare ska spelas.
   De möts på call centret, arbetsförmedlingen, vårdcentralen, gatan, fiket. De vuxna, de som har makt, sticker ut huvudet ur en lucka i fondväggen eller hörs som en röst från ovan. De fyra skådespelarna levererar träffsäkra parodier på dem.
   Pjäsen, som bygger på samtal med sundsvallsungdomar, bryter upp teaterkonventionerna i ett skönt formexperiment med lyckligt slut. Räddningen är att engagera sig för andra. Här är det asylkommittén som tar emot engagemanget. I en stark scen delar skådespelarna ut deras flygblad till publiken.
   Skillnaden mellan pjäsen och verkligheten är bara att pjäsens unga stannar kvar i stan efter gymnasiet. En stor del av dem som växer upp i Sundsvall och Norrland flyttar istället söderut efter skolan. Det är en problematik som inte alls tas upp i föreställningen.