Luscious betyder ljuvlig. Och det är med all rätt som Su-En Butoh Company gör anspråk på den titeln för sin nya föreställning. Det är nackhårsresande att få ledas in i de hemliga prunkande trädgårdar som utgör Su-Ens dans- och performancevärld. Ljuvligt och ödesmättat på en gång.
Urpremiären inleds med en påminnelse av gästande Takashi Morishita från Hijikataarkiven i Tokyo och dansskribenten Gilles Kennedy om att det är 50 år sedan Tatsumi Hijikatas verk Kinjiki – som kan översättas med ”förbjudna färger” eller, berättar Kennedy, ”förbjuden kärlek” – framfördes i Tokyo.
Hijikata orsakade skandal på grund av både innehåll och uttryck, och butodansen var född – den stiliserade, absurda och groteska, men vackra dansform som ofta kopplas till förtvivlan och upproriskhet efter andra världskriget.
Det är nu inget skandalöst över svenska butopionjären Su-Ens nya verk, en fortsättning på hennes föreställning Cracks. Istället fylls bröstet av ett stilla lugn redan innan föreställningen har börjat.
En liten damm med silverglittrande vatten vilar som ett löfte i jorden. Ja, i jorden, det är mörk, fet jord som fyller främre delen av scenen. Och vad är det för ljud? Dripp dropp. Sakta faller silverdroppar från taket, rakt ner i dammen. Andlösheten breder ut sig i salongen.
Och det är sannerligen inget förbjudet vad gäller färger i Luscious. Lejongul sammet, en ljus ullig jättepuppa som en dansande insekt föds ur, likbleka pappersspöken, rödgula äpplen som läggs i jorden, höstbrunt och blodrött, fuchsiafärgade blomblad. Tablåerna avlöser varandra, som dansarna formerar sig i nya bilder.
Det finns en stark närvaro av natur, genom färger, ljus och scenografi men också genom stämningen av vördnad och kropparnas sammansmältning av kontroll och upplösning. Su-En leder oss på en själslig och kroppslig resa genom både tuktade och förvildade platser. Här finns också hotande mörker och förstörelse – och humor.
Det är ett vackert verk, särskilt för att det på butons vis bjuder in det fula och konstiga. Störigt med stil. Alla i gruppen behörskar inte denna stil med samma fulländning. Men ofta blir ändå Luscious som en visuell motsvarighet till när en tung bas plötsligt kommer som inifrån ens eget bröst.
Loading ...
