Malmö Dramatiska Teater: Macbeth

Det är svårt att släppa Macbeth efter att ha sett föreställningen på Hipp i Malmö. Den sätter igång tankar, kryper under skinnet och stör.

Macbeth (Fredrik Gunnarson) sitter själv på femte raden i salongen. Iklädd vanliga kläder väntar han liksom alla oss andra på att det ska börja. Han är alltså en av oss.
   Igenkänningen är också stark i föreställningen. Men det är känsla som skrämmer. Vad har hänt med oss människor sedan Shakespeares tid? Egentligen ingenting…
   Varken den maktlystna Lady Macbeth (Katarina Lundgren-Hugg) eller Macbeth själv har förmågan att förutse vad ett planerat mord gör med en människas psyke efteråt. Det som tar år i verkligheten koncentreras i teaterns form till några starka ögonblick. Här kommer effekterna av våldsdåden direkt – mer våld, galenskap, paranoia och död.
   Dramat Macbeth engagerar. Man vaknar. Kanske för att upptäcka att ens tankar om mänskligheten inte är speciellt höga. Kanske för att upptäcka att ens egen hand stundom också vilar på dolken. Men hoppet är ändå närvarande. I regissören Tom Fjordefalks tolkning får det mänsklig gestalt i Gandhi (Anders Ortman) som tyst går omkring som en relief– en kontrast till blodbadet. Frågan är när vi är redo att inse att det finns ett alternativ till våldet?
   Macbeth spelas på Hipp fram till den 25 januari

Karin Lindbom