Dramaten
Staffan Rydén, vice VD på Dramaten, berättar att teatern nyligen tillsatt en mångfaldskommitté som består av representanter av olika yrkesgrupper på teatern.
– I samband med repetitionerna av Sultanens hemlighet i höst har kommittén anordnat ett antal seminarier med bland andra Jan Hjärpe och Tariq Ali. Seminarierna är obligatoriska för personalen, säger han.
Eva Bergmans uppsättning av Sultanens hemlighet markerar, för Dramaten, inledningen på Mångkulturåret. Kommande satsningar kopplade till uppdraget är en pjäs om Palestina av Kristina Lugn samt en nyskriven text av Henning Mankell. Staffan Rydén hoppas att de ska locka en bredare publik än vanligt.
– Dramaten har traditionellt haft svårt att locka publik från, säg förorterna. Inte minst unga. Ändå kom de, exempelvis, på vår uppsättning av Romeo och Julia på Elverket. Så de går ju att få hit genom, bland annat, riktad marknadsföring.
De flesta anställda på Dramaten är vita och svenskfödda. Åtminstone bland skådespelarna, vilket i sin tur skapar en låg representation av andra etniska grupper en den svenska på scen. Kan förklaringen till det låga intresset för Dramaten från människor i förorten ligga där?
– Nu har vi ju inte gjort någon direkt kartläggning av hur många hos oss som kommer från en annan etnisk bakgrund, säger Staffan Rydén. Men vi funderar på att göra en sådan för att åtminstone veta hur vår utgångspunkt ser ut och hur vi ska få bukt med situationen.
Ingen på Dramaten visar med exempelvis sin klädedräkt att han eller hon bekänner sig till en annan religion än den kristna.
– Uppenbarligen upplever många människor med andra kulturella bakgrunder att de inte hör hemma på Dramaten. Det måste vi naturligtvis förändra och rekrytera folk även från andra grupper.
Hur kommer det sig att man inte gjort det tidigare?
– Det handlar om prioriteringar. Det är först nu frågorna börjar bli aktuella, vilket ju bland annat märks genom att det är först nu vi får uppdraget. Tiden är mogen. Du ska veta att det finns ett starkt engagemang i huset för de här frågorna. Nu handlar det bara om att hitta ett systematiskt sätt att gå till botten med dem.
Kungliga Operan
Stefan Johansson, chefdramaturg på Kungliga Operan, hoppas mycket på Svall som har premiär i mars. Den handlar om hedersmord.
– Svall har ett tema som kommer in i sådana här sammanhang, säger han. Men frågan är om operan behöver ett mångkulturår, vi är ju redan så internationella.
Det är ett korrekt påstående, åtminstone om man ser till personalstyrkan. Visserligen tänker inte operan göra några undersökningar om antalet representerade länder bland personalen – Johansson hänvisar till operans historiska avoghet till sådana undersökningar, vägrade man räkna judar under andra världskriget finns det ingen anledning att börja göra det nu – men uppskattar att omkring 20 procent kommer från andra länder än Sverige. Om frilansande solister, regissörer, dirigenter räknas in stiger siffran till 50 procent.
– Vi är den enda teatern som spelar på fler språk än svenska, även om det kanske inte är de språken som talas i förorten.
Operan kommer inte att anpassa repertoaren efter regeringsuppdraget, utan arbetar snarare på att vidga sin publik.
– Vi har flera projekt som sker i samarbete med referensgrupper som sammansatts av personer med flera olika etniska bakgrunder. Grupperna kommer och tittar på repetitionerna och diskuterar sedan det de sett med regissören och sångarna. Dessutom gör vi ett antal projekt inom barnverksamheten. Vi kommer att rikta in oss på att skapa kontakt med skolor i segregerade områden och ta hit dem.
Men några särskilda rekryteringsprogram tänker operan inte utarbeta.
– För att du ska få jobb här måste du sjunga eller spela jävligt bra. Och det gör du bakom skärm, för att juryn enbart ska koncentrera sig på tekniken. Om någon med arabisk bakgrund inte får jobb här beror det därför inte alls på personens bakgrund utan på att han eller hon helt enkelt haft fel musiklärare eller inte är tillräckligt duktig. Det är inte vår uppgift att reparera skolsystemets misstag.
Riksteatern
Birgitta Englin, VD för Riksteatern, tycker att Mångkulturåret är en angelägen fråga för Riksteatern.
– Ja, vi finansieras ju av allmänna medel. Och det är klart att fler perspektiv behövs. Tror man på en levande demokrati måste man ju också arbeta på att synliggöra dem som lever i den. Man ska inte glömma att kulturen i allra högsta grad har en opinionsbildande uppgift.
Englin tycker inte att Riksteatern vare sig varit bättre eller sämre än andra teatrar på att spegla mångfalden i Sverige.
– Ibland tror många att det räcker att med att man breddar ensemblen eller att det lämnas utrymme åt fler kulturella impulser på scenen. Men teaterkonsumenterna måste ju få ta del av det också. Ambitionerna med att spegla det mångkulturella Sverige måste lika mycket märkas i salongerna som på scenen.
Därför satsar Riksteatern, i likhet med Operan, mycket på att bredda publiken.
– Men naturligtvis måste vi på det här stadiet vara ärliga med att vi inte riktigt vet hur vi gör. Det är ju nu vi håller på att utveckla strategierna. Vi arbetar med referensgrupper och det finns anställda som särskilt ska arbeta med de här frågorna. Men några kommittéer, som på Dramaten, har vi inte.
Englin påpekar att Riksteaterns planer under mångkulturåret inte ska bli en specialgrej, utan att man avser att integrera det mångkulturella perspektivet i sin verksamhet.
– Ingen ska fastna i tänket att ”oj, nu är jag den som jobbar med mångfald”, utan det ska vara en naturlig del av vår verksamhet. Och där spelar utanförperspektivet, som exempelvis även inkluderar könsmaktsfrågor, en viktig roll.
* * *
MÅNGFALDSTEMA I NUMMER:
Läs också redaktörens krönika, Anna Håkanssons publikpanel, delvis bestående av den tilltänkta målgruppen för Angered teaterns 100 000 skattefritt, Karin Lindboms intervju, med svensk-arabiska teatern Foratt i Malmö.
Läs också ett nedslag från Tune in-festivalen, en intervju med Kompani Labils Nasim Aghili, en krönika om ställningskrig i scenhösten och mycket annat.
Välkommen till ett mångkulturellt oktober i nummer.se! Och tyck gärna själv, på Agera-sidan.