Malin är trött på den öga-för-öga, tand-för-tand-debatt som hon tycker har förts på senare tid i tidningar som exempelvis GT (Göteborgs-Tidningen).
– Visst finns det killar som förtrycker och våldtar, men de allra flesta är fina människor. Vi får inte trycka ner killarna i skiten! säger hon med eftertryck.
Enligt Malin är samhällets mansideal precis lika snedvridna som kvinnoidealen.
– I media och på teaterscenen stöter man hela tiden på den där karlakarlen som presterar massor och går över lik för att komma dit han vill, beskriver hon. Idén till Bhopas nya pjäs föddes ur ilskan efter tidningsläsningen. Malin ville berätta en historia som nyanserar mansbilden i stället för att fokusera på kvinnorna. Med hennes tankar som utgångspunkt skrev dramatikern Mats Kjelbye pjäsen Marsipanmage, som hade premiär på Bhopa den 22 mars. Titeln Marsipanmage kan läsas på flera vis, till exempel som motsatsen till tvättbrädemage. Mats håller med Malin om att det saknas bra, manliga förebilder i media idag.
– Framförallt saknas de mjuka killarna. Jag vill ta fram dem. Att vara snäll får ofta betyda samma sak som att vara korkad. Men snällhet är något icke-egoistiskt. Varför ska det vara dumt? undrar han.
Novell utgångsläget
Han började med att skriva en novell på 10 – 12 sidor som utgångspunkt för pjäsen. Här föddes karaktärerna: fyra killar som flyttar in i ett gammalt hus på landet. De är helt vanliga människor som var och en brottas med sina problem. En är höjdrädd byggnadsarbetare, en är bibliotekarie med kärleksproblem, en gillar att gå i klänning och en har blivit lämnad av sin fru.
– Jag plockade lite från mig själv och lite från olika människor jag har träffat. Det kändes bra att en av killarna var äldre, så att det blev personer mellan 19 och 50 år, tycker Mats. Pjäsen skildrar vad som händer när en tjej flyttar in som femte medlem i kollektivet. Det var svårt att utforma hennes karaktär som enda tjejen i en genuspjäs, tycker Mats.
– Hur jag än gjorde skulle jag få feministerna efter mig, resonerade jag. Till slut fick jag tänka bort att hon var tjej och koncentrera mig på att skapa en människa, säger Mats.
Manliga sexhistorier ur nytt perspektiv
Bhopas ensemble har haft kontakt med en mansgrupp under arbetet med pjäsen.
– De bildade sin grupp eftersom de saknade ett forum där de kunde prata om saker som berör dem. Killar pratar oftast med sin tjej och kanske med en enda vän. Tjejer har ett helt nätverk som de kan ringa och gråta för, säger Malin. I pjäsen finns en scen som hon tycker bryter det mönstret.
– Rollfigurerna pratar om sina sexuella erfarenheter. I stället för att skrodera över bragder, vågar de berätta om taffliga eskapader som inte blev så lyckade. Det är väldigt befriande att se killar våga erkänna det, tycker Malin.
HAR NI HAFT NÅGRA ANDRA PJÄSER, FILMER ELLER BÖCKER I ÅTANKE NÄR NI JOBBAT MED MARSIPANMAGE?
– Jag minns när jag i tonåren såg filmen Döda poeters sällskap, en film där killar pratar om annat än bara fotboll. Det var en aha-upplevelse för mig, säger Mats.
– Jag tänker på boken ”Om en pojke” av Nick Hornby. Där finns en värme i relationen mellan en vuxen man och en liten kille som jag tycker man kan hitta i Marsipanmage, säger Malin.
Första egna regijobbet
Bhopas förra uppsättning, Horisonten är här, var också den skriven av Mats Kjelbye. Den gången regisserade Malin tillsammans med Alexander Öberg som numera jobbar på Backa Teater. Marsipanmage är det första Malin regisserar helt på egen hand.
– Först var det nervöst men nu är jag mest glad och stolt över skådespelarna. Vi får se hur det känns när recensenterna hackat sönder det och spottat ut det…! Men oavsett det så är det rena guldläget att kunna få sina tankar realiserade av en dramatiker på det här sättet.
Loading ...
