– Just nu är allting kaotiskt. Att det alltid är precis nu man ska prata om en pjäs – när man har som svårast att uttrycka sig! Det är så mycket känslor och idéer som far genom huvudet på en och det går inte riktigt att säga vad det blir förrän …
… förrän du går ut på scenen på fredag?
– Inte ens då! Men det här är ett härligt stadium: ”Jag kanske ska ändra den här grejen?” eller ”Vad händer om jag gör så här istället?”.
Mäster Olof har ju spelats en hel del. Ibland med fokus på politisk kamp, ibland mer på andligt sökande. Hur tänker du?
– Vi har försökt göra en Mäster Olof som förhoppningsvis – utan att vi har moderna kläder eller så – handlar mer om hur det ser ut idag. Om samtida förhållanden vad gäller makt och att driva idéer. Vad som är ens egen kamp, och vad som kanske egentligen är någon annans. Hur mycket man är beredd att offra för att vara trogen sig själv, eller kompromissa, eller lägga sig i händerna på någon annan.
Anar jag ett metaperspektiv här?
– Det är så klart ofrånkomligt att man tänker på den parallellen som skådespelare. Ska jag blint gå det som jag tror är rätta vägen eller ska jag lägga mig i händerna på regissören? Eller ska jag kompromissa? Men nej, det är inget som jag har dragit in i pjäsen.
Har du dragit in Strindberg då? Du har nyligen spelat nationalskalden själv, i SVT:s August, som ju identifierade sig starkt med Olaus Petri när han skrev den här pjäsen. Har det blivit rundgång?
– Nej, jag spelar inte Strindberg. Jag spelar mer … mäster Olof. Fast ett av de stora problemen med den här rollen, när den känns som jobbigast, är att det är som om den inte är en roll, utan en tanke. Förstår du vad jag menar? Olof är mer som en idé, som utsätts för olika saker. Jag kan få för mig att Strindberg inte ens har brytt sig om att ge honom någon karaktäristik, för att han tyckte att han var så självklar: ”Så här är det ju!”. Men jag försöker tänka på mig själv. Eller mäster Olof.
Du har spelat en hel del historiska dramer …
– Ja, det är bra nu. Haha.
… men du har ofta en kanske mjukare eller mer ambivalent framtoning än vad man förknippar med en klassisk patriark. Är det ditt sätt att tackla den typen av roller?
– Jag förstår vad du menar, men jag tänker inte så mycket på hur jag är. Det överlåter jag åt andra. Jag jobbar utifrån hur jag upplever eller tänker mig en roll. Det skulle bli svårt för mig om jag tänkte: ”Jag är ju en sådan här”. Om jag jobbar mjukare till exempel så är det för att det har blivit så när rollen har gått igenom mitt universum. Jag tittar inte på det utifrån. Jag tror det blir konstigt då.
FAKTA
Mäster Olof av August Strindberg, i regi av Lennart Hjulström och med bland andra Jonas Karlsson, Leif Andrée och Sofia Ledarp, har premiär på Stockholms stadsteater den 8 februari.
Trion Andrée, Karlsson och Hjulström gjorde även Strindbergs Erik XIV på samma teater 2005.