Vem kan läxa upp Hitler Jo, döden som dragartist i sällskap med Stuffed Puppet theatre.
Nyligen besökte Neville Tranter Södra teatern för fjärde gången med sina märkliga och bisarra dockor ämnade för en vuxenpublik. Denna gång med Schicklgruber, alias Adolf Hitler.
Kompositören Matti Bye, aktuell med musik till Courage och hennes barn på Dramaten, träffade honom för ett bakom kulisserna-snack om musik.
Neville Tranter, som är ”Mister” Stuffed Puppet Theatre, gör sig osynlig på scenen när han manipulerar sina självtillverkade dockor, men hans röst sätter tempo och nyanser med djup och rörelse och sin osvikliga förmåga att väcka upp oss.
Som brukligt är med Neville Tranters skapelser dras du på fem röda in i en fantasivärld långt ifrån vardagsrealismen. Och liksom de förra gångerna befinner vi oss i en kuslig stämningsvärld bland livlösa och mänskliga dockor i ett medvetet och konstnärligt användande av ljud och ljus.
Musiken central
Föreställningen Schicklgruber, alias Adolf Hitler är en mästerlig komposition. Sublim och briljant, en ren och tydlig uppvisning om vad scenkonst kan vara i en samtidigt desperat och behärskad ton.
Föreställningen handlar om Hitlers sista dagar i bunkern, men inga nazistiska symboler används. Ändå är det väldigt kännbart var vi är. Scenrummet är klaustrofobiskt med blinkande ljusrör, diffusa radioröster och Nevilles scennärvaro i egenskap av tjänare till Hitler och hans gäng.
Jag träffar Neville Tranter efter föreställningen på Södra Teatern och är fortfarande helt uppslukad och frågar honom upprymd:
Du sjunger ju så bra, har du inte tänkt på att göra en dockmusikal?
– Jo, faktiskt. Musiken har alltid varit viktig i mina föreställningar och jag har alltid haft med åtminstone en sång i varje show. Så vem vet…
I föreställningen sjunger Neville två sånger, den första framförs av den docka som föreställer Göring, en sing-a-long-sång som är en värvningslåt till luftwaffe.
Den andra sången framförs av Döden i Tom Wait-anda och Neville har skrivit texten till den.
– Vi använde tyska marscherande stövlar som rytm och sedan la vi till en jiddisch melodi som spelas av en vemodig fiol.
Det är just dessa kontraster mellan ytterligheterna som alltid är närvarande i Tranters skapelser.
Stor vinylsamling
I tre år har Neville Tranter arbetat med föreställningen Schicklgruber, alias Adolf Hitler. Han samlade ihop 300 vinyl och cd skivor för att få inspiration, de flesta från 30-40-talet.
– Musiken är viktig för mej i mina föreställningar, säger Neville. Jag använder den som atmosfärskapande, eller till att förlänga en scen. Den har också förmågan att kasta om tiden eller att ge en kontrapunkt till en scen. Och sedan ljudeffekter naturligtvis som förslag till suggestioner. Jag använder Lili Marleen som ju var The song både för tyskarna och för de allierade under andra världskriget.
– Jag har jobbat med kompositören Ferdinand Bakker länge och vi känner varandra väl. Sedan har jag en väldigt noggran ljudtekniker med mej som provar nya lösningar till varje ny föreställning. (högtalare på ovanliga platser i scenrummet och effekter även på rösten). Det är första gången vi förstärker min röst genomgående, förut förstärkte vi bara rösten under sångerna men nu ville vi ha en mer filmisk effekt.
Hur fick du idén till Schicklgruber, alias Adolf Hitler?
– Det första som var klart från början var starten och slutet: Födelsedagstårtan med ljuset! Jag öppnar föreställningen att tända ljuset och avslutar den med att döden släcker ljuset!
Loading ...
