I sagans värld isoleras fängslade flickor gärna i höga torn. I verkligheten går vägen till helvetet neråt. Männen spärrar in flickorna i källaren. Motiven är gruvliga.
Fallet med österrikaren Josef Fritzl, som i 24 år höll sin dotter fången i källaren, är drivkraften för Elfriede Jelineks dissekering av ett vidare förtryck. Hon vill att hennes pjäs ska slå följe med Johann Wolfgang Goethes klassiska versdrama Faust.
På Nya Studion i Göteborg gör regissören Hilda Hellwig och dramaturgen Lucas Svensson en korsklippning av pjäserna. Det är inte så bökigt som den svåruttalade titeln Faust och FaustIn and out kan lura en att tro. Tvärtom, det blir en spännande helkväll – tre och en halv timme med två pauser – som utmanar ensemblen till storspel och publiken till lyhördhet.
Språket är Jelineks vapen. Det är frenetiskt, plågsamt avslöjande. Hellwig tillför starka fysiska laddningar. I scenografen Jan Lundbergs skitigt blågröna källare, med ljuddämpande stoppning, för tre kvinnor en tillvaro helt dikterad av mannens, faderns, makt. Om och om upprepar de hur de fördes hit och vad de är med om här nere. Kim Theodoridou Bergquists inledande monolog tar andan ur en direkt. Mia Höglund-Melin och Åsa-Lena Hjelm fyller på med lika skarpladdad ammunition. Enda kontakten med omvärlden är en flimrande tv som visar allt från krig till animerad barnfilm – ett farligt grepp, bilderna har starkt sug, men ensemblens spel rår på dem.
I kvinnornas jämmerdal klipper Hellwig och Svensson in bilder från Goethe. Iwar Wiklander gör den gamle Faust imponerande, tung och trött, men ingalunda övermätt på kunskap trots alla akademiska discipliner han har avverkat. Simon Norrthons smidige Mefisto, med bakåtslickad rödlugg, har inga större problem att få kontraktet signerat. Den yngre tappningen av Faust är Adam Lundgren, lättfotad i bländvita sneakers och en appeal som Caroline Söderströms Gretchen ovillkorligen faller för. Bara för att hamna i källaren, med ett skelettbarn i famnen.
Outhärdligt? Ingalunda. Hilda Hellwig regisserar teater som leker friskt. Med både traditionerna och situationerna. Johan Karlberg har en underbar förmåga att skapa liv och energi med de bifigurer han har på sin lott. Johan Grys Wagner blir också en skruvad knorr.
Men det är kvinnorna det handlar om. Vad männen gör med dem och tillvaron. Mot Goethes filosofiska fond utspyr Jelinek all världens onda. Tvåspråkigheten fungerar förbluffande bra. På Nya Studion blir det grym teater.