Mederlind om Lohers OskuldMelanie Mederlind regisserar Sverigepremiären av Dea Lohers Oskuld.
Fördjupning [2010-01-27]

Mederlind om Lohers Oskuld

INTERVJU. Språkgeniala Melanie Mederlind gillar tyskspråkiga manus, koreografiska koncept och jobbar gärna jämt. Nummer fick tag på henne på ett tyst tåg till Lund, där hon laddar inför premiären av Dea Lohers poetiskt politiska shortcutpjäs Oskuld.

Hon är dansaren som utbildade sig i koreografi, blev skådespelare i Portugal, översatte svenska giganter, vände hem och tog examen som regissör. Outtröttliga Melanie Mederlind har sedan dess lärt sig tyska och satt upp Elfriede Jelinek och Roland Schimmelpfennig med den äran. Någonstans mellan dessa två placerar hon Dea Loher, som ligger bakom Oskuld.

Hur valde du Oskuld av Dea Loher?
  
– Jag hade velat göra något av henne länge, och tycker om formen där många livsöden korsar varandra.  Och så gillar jag att Loher kombinerar politisk tematik med ett förhöjt språk.


Kan du ge ett exempel på det?
  
– Visst finns det många fina oneliners från pjäsen, men framförallt handlar det om hennes sätt att se på världen. Hon får fram existentiella kvaliteter i berättandet där alla livsöden tillsammans säger något om samtiden. Och så symboliken. Det finns till exempel en blind strippa som heter Absolut som jobbar på klubben Blå planeten – alltså jorden. Varje ord betyder något, som i poesin.


Är det viktigt för dig att upplevelsen är tilltalande?
  
– Jag tror i alla fall starkt på att man kan kombinera hög intellektuell kvalitet med publikt tilltal.


Du är förtjust i tyskspråkig dramatik. Hur kommer det sig?
  
– Dels är ju tyskan är ett stort språk som talas i flera länder. Det finns även en stark litterär tradition som kombinerar politik, hög konstnärlighet och språkkritik. Det ger ett medvetet förhållningssätt. Heiner Müller som har sagt att litteraturen ska bjuda teatern motstånd. Jag gillar när litteraturen ställer till problem, för det är så teatern utvecklas.


Var befinner sig Dea Loher i förhållande till Jelinek och Schimmelpfennig, som du också har satt upp?
  
– Någonstans mittemellan, får jag väl säga. Hon är närmare Jelinek när det gäller språkkritiken, men skriver mer igenkännbart ur teaterperspektiv, som Schimmelpfennig.


Oskuld beskrivs som en tekniskt avancerad föreställning. Hur då?
  
– Vi har en stor scenografi och en livekamera, och det blir mycket musik och video.


Det får mig att associera till danskonst.
  
– Jag har ju mina rötter i dansen och har fortfarande det koreografiska sättet att tänka.


Berätta om din dansbakgrund.
   – Jag har gått på Balettakademin och gått kurser i koreografi på Skolan för modern dans i Köpenhamn.


Hur har du hunnit med allt, egentligen?
 
– Haha, ja det kan man undra ibland…


Jag har hört att du är outtröttlig. Har du hunnit trötta ut ensemblen lagom till premiären?
   
– De verkar vid gott mod. Men det är sant, jag jobbar intensivt och är perfektionist.


Till sist måste jag säga att affischen med Marie Robertson är väldigt vacker.
  
– Vad kul att du tycker det! Jag ville verkligen ha just den bilden.


FAKTA
Oskuld av Dea Loher i regi av Melanie Mederlind har premiär torsdag 28 januari på Lunds stadsteater och fortsätter därefter på turné med Riksteatern


 

Liv Landell

Share/Bookmark
Tyck till!

Så här tycker Nummers läsare